Information om | Svenska ordet AVDELNINGSKONTOR

Exempel på hur man kan använda AVDELNINGSKONTOR i en mening

• Alexander Graham hade redan 1868 återflyttat till Storbritannien och London där han blev chef för moderbolaget Graham Brothers avdelningskontor.
• Lindahl var även kamrer och sekreterare i Sparbanken Bikupan i Malmö från 1873, styrelseledamot och biträdande direktör för Kristianstads enskilda banks avdelningskontor i Malmö 1887–1896, ledamot av stadsfullmäktige från 1887 och dess ordförande åren 1907–1917.
• Bankens avdelningskontor i Norrköping öppnades den 1 december 1868, och de första fyrtio åren bedrevs verksamheten i förhyrda lokaler, tidigast en trappa upp i hörnet av Tyska Torget och Södra Strömsgatan.
• Han var borgarråd i Stockholm 1920–1928, stadsfullmäktig 1923–1938 (förste vice ordförande 1931–1938), ordförande i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 1928–1938, inspektor för Beskowska skolan i Stockholm 1920–1933, blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1909, var repetitör vid Krigshögskolan 1900–1904, lärare där 1904–1909, notarie i försvarsutskottet 1901, biträde åt delegationen i Karlstad 1905, sekreterare i militärlitteraturföreningen 1904–1909, sekreterare 1904 och ordförande 1908–1914 i militärföreningen Krigshögskolans idrottsmän, stiftare och 1901–1906 ordförande i generalstabens idrottsklubb, ledamot av andra kammaren 1914–1917 för Allmänna valmansförbundet, ordförande i Västmanlands skytteförbund 1915–1931, i Föreningen idrottens guldmän 1921, i hamn- och industriverksstyrelsen, samt löneavtalsnämnden 1920–1928, i Svenska lifförsäkringsanstalten Oden 1922–1930, i Allmänna livförsäkringsbolaget Oden från 1931, i Västmanlands regementes kamratförening från 1939, vice ordförande i Sveriges landstormsföreningars centralförbund 1922–1932, i styrelsen för riksförbundet för Sveriges försvar 1925–1941, ordförande i styrelsen för Östergötlands enskilda banks avdelningskontor i Stockholm 1923–1942, i svenska hamnförbundet från 1923, i svenska avdelningen av internationella skytteunionen 1928–1938, i 1929 års försvarsutredning 1929–1930 och i turisttrafikföreningen för Stockholms stad och län från 1935.
• Han var verkställande direktör i Göteborgs handelsbanks avdelningskontor i Lysekil 1907 samt styrelseledamot i Lysekils Järnvägs AB och Nordiska Handelsbankens avdelningskontor i Lysekil.
• Efter att ha blivit vice häradshövding 1881 var han ombudsman vid Riksbankens avdelningskontor i Visby och hos Gotlands hypoteksförening 1881–1884, sekreterare i sjölagskommittén 1884–1887 och advokat i Stockholm 1885–1887.
• Nisser var ledamot av styrelsen för Gävle-Dala hypoteksförening från 1917, befordrades 1918 till kapten i Svea artilleriregementes reserv, blev 1926 ledamot av styrelsen för AB Göteborgs banks avdelningskontor i Falun och 1938 ordförande där, var ordförande i Dalarnas konstförening 1926–1938, var vice ordförande i handelskammaren i Gävle 1930–1958, vice ordförande i styrelsen för Kopparbergs läns hushållningssällskap 1933–1948, arbetsgivarrepresentant och ledamot i styrelsen för Kopparbergs läns arbetsförmedling 1934–1938, ledamot av styrelsen för AB Göteborgs bank 1934–1936 och 1947–1953, ordförande i Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse 1935–1952, ledamot av AB Billingsfors-Långed 1936–1948, ledamot av styrelsen för Falu elektriska belysnings AB från 1936, ledamot av styrelsen för Falu lasarett 1938–1953, vice ordförande i styrelsen för Sveriges pappersbruksförbund 1939–1947 och ordförande där 1947–1948, ledamot av styrelsen för Svenska pappersbrukens handels AB från 1940, ledamot av järnvägsrådet 1941–1955, ordförande i styrelsen för AB Svensk papperstidning 1943–1950, vice ordförande i styrelsen för Svensk pappersbruksförening 1948–1949, ordförande i centralrådet för KFUM:s vänner från 1953 och ledamot i styrelsen för Dalarnas skytteförbund och Lindbyns Kraft AB.
• 1901 avsade han sig mandatet, sedan han blivit ordförande i Riksbankens avdelningskontor i Kristianstad.
• I riksdagen skrev han fem egna motioner bland annat om inrättande av ett Riksbankens avdelningskontor i Mariestad samt om pension åt statsrådet och riksdagsmannen Axel Rydings änka.
• Han var delägare i Stocka sågverk 1855–1863, ledamot i styrelsen för Filialbanken i Hudiksvall 1854–1874, ledamot i centralstyrelsen för Helsinglands Enskilda Bank från 1874 och ordförande i styrelsen för samma banks avdelningskontor i Hudiksvall och ledamot i styrelsen för Helsinglands städers hypoteksförening och i styrelsen för Hudiksvalls Trävaru AB.
• Röhss var delägare i Gammelkroppa bruk i Kroppa, Värmland, ledamot av handelsfullmäktige i Göteborg 1874–1893, ordförande i styrelsen för Göteborgs Sparbank, Brand- och Livförsäkrings AB Svea och Ränte- och Kapitalförsäkringsanstalten i Göteborg, ledamot av styrelsen för Ahlafors Spinneri AB, Återförsäkrings AB Astrea, Trädgårdsföreningen, Rosenlunds Spinneri AB, Bryggeri AB Kronan, Särö AB och för Riksbankens avdelningskontor i Göteborg.
• Ernfrid Browaldh tog en juris kandidatexamen 1912, praktiserade som affärsjurist i Västerås och blev 1918 ombudsman vid Svenska Handelsbankens avdelningskontor där.
• År 1912 fanns avdelningskontor i Anderslöv, Arlöv, Båstad, Dalby, Helsingborg, Vellinge, Hörby, Kalmar, Landskrona, Lund, Lövestad, Målilla, Nybro, Sjöbo, Skurup, Södra Vi, Trelleborg, Västervik, Åstorp och Överum.
• I likhet med Rosenbad skaffade sig banken flertalet avdelningskontor genom att finansiera bostadsbyggen och inhysa kontoren i fastigheterna.
• Banken fick därigenom nya avdelningskontor i Falkenberg, Kungsbacka, Kungsäter, Laholm, Oskarström, Skottorp, Slöinge, Varberg, Vessigebro och Ätran.
• Banken huserade till en början i hyrda lokaler på Lilla Nygatan 4, och skaffade sig i slutet av 1870-talet ett avdelningskontor i Hypoteksbankens hus på Arsenalsgatan 10.
• Tanken att upprätta avdelningskontor av Riksbanken i skilda landsdelar hade i Arnberg en befrämjare.
• Bankens avdelningskontor var inrett med geometriskt indelade partier i marmor och kalksten under ett enklare välvt tak.
• Richter var ledamot i styrelsen för Sparbanken Bikupan i Malmö från 1890 och i styrelsen för Malmö–Genarps Järnvägs AB; verkställande direktör för Richters Bryggeri AB från 1897; ordförande i styrelsen för Christianstads Enskilda Banks avdelningskontor i Malmö 1896–1901 och i styrelsen för Bankaktiebolaget Södra Sveriges avdelningskontor där från 1902.
• År 1952 avancerade han till bankdirektör för Riksbankens avdelningskontor i Sundsvall för att 1954 överta motsvarande befattning vid lokalkontoret i Västerås där han även var styrelseledamot.

Förberedelsen av sidan tog: 416,54 ms.