Definition & Betydelse | Svenska ordet NYTTJANDERÄTT

Definition av NYTTJANDERÄTT

1. (juridik) rättighet att begagna något som ägs av någon annan

Exempel på hur man kan använda NYTTJANDERÄTT i en mening

• Arrende är när en fastighetsägare upplåter nyttjanderätt till exempelvis jord mot vederlag, det vill säga ersättning i form av ett penningvärde, natura eller dagsverke.
• Under hans tid som minister utfärdades nya viktiga lagar om allmän rösträtt och proportionella val, samt lagar om Regeringsrätten, Lagrådet, nyttjanderätt till fast egendom, äktenskaps ingående, aktiebolag och ekonomiska föreningar.
• Tomträtt är en typ av besittningsrätt till jord, som infördes i svensk rätt genom lagen om nyttjanderätt till fast egendom 14 juni 1907.
• Till nyttjanderätt hör sådant som arrende och under historisk tid vad som reglerades av privilegier med hänsyn till regale.
• Legoavtal (latin locatio et conductio), är en juridisk term som betyder upplåtelse av nyttjanderätt till egendom, ungefär hyresavtal.
• För byggnader med nyttjanderätt (hyresrätter, bostadsrätter och lokaler som hyrs ut) samt specialbyggnader med en yta på mer än 250 m² ska en energideklaration upprättas senast årsskiftet 2008/2009.
• Klubben fick 1887 av Konung Oscar II nyttjanderätt till området Storängen mellan Lilljansskogen och Lidingövägen för anläggande av träningsbana.
• Beslutet om utmål innebar i Sverige att dess innehavare fick äganderätt till själva fyndigheten samt nyttjanderätt avseende marken.
• Hon fick livstids nyttjanderätt av inkomsterna från Burriana, Berga, Torroella de Montgrí, Pals och Tortosa samt den eviga donationen av klostret Pedralbes med dess tillhörigheter.
• Boreal får royaltyer i form av avgift för nyttjanderätt av växtsort (TOS-avgift) även när man på en gård använder självproducerat utsäde.
• Vid de undantag, som denna regel underkastades, tillades barnen äganderätten till arv efter modern, men fadern förbehölls fortfarande förvaltnings- och nyttjanderätt därtill.

Förberedelsen av sidan tog: 212,98 ms.