Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SEKRETA

Definition av SEKRETA

1. böjningsform av sekret

Exempel på hur man kan använda SEKRETA i en mening

• 18 december – Arvid Horn tvingas avgå både som svensk regeringschef och kanslipresident, sedan hattarna fått stöd av både adeln, borgarna och det sekreta riksdagsutskottet.
• Han satt i stora sekreta deputationen 1739 då den överlade om Fredrik I:s förhållande till Hedvig Taube, och hörde till relationens hårdaste kritiker.
• John Jennings, född 3 december 1729 i Stockholm, död 14 december 1773 på Forsmarks bruk, var en svensk köpman, bruksägare och politiker (Hattpartiet); ledamot av sekreta utskottet 1760–1762 och 1769–1770.
• Vid 1746–1747 års riksdag medgav sekreta utskottet på kungens egen begäran att alla mindre viktiga regeringsärenden skulle kunna stämplas.
• Såväl i denna sin egenskap som vid 1680 och 1682 års riksdagar visade sig Gyllenstierna som en reduktionens och enväldets nitiske tjänare och var vid 1682 års riksdag en av sekreta utskottets mest betydande medlemmar.
• Maj:t, i anledning av riksens ständers sekreta utskotts framställning, funnit gott att i nämnda indelning göra en sådan ändring till befordran av Kungl.
• Vid riksdagen 1755–56 var han sekreterare i sekreta handels- och manufakturdeputationen och fick på dess rekommendation understöd till en utländsk resa för att studera handels-, manufaktur- och finansförhållanden.
• Den krigiska stämning, som väcktes till liv på 1730-talet, tycks emellertid ha påverkat den gamle krigaren, och vid riksdagen 1738-39 slöt sig Fuchs till hattpartiet, insattes i sekreta utskottet och i den tolvmannanämnd, som utarbetade en försvarsplan och det så kallade sekreta bihang, genom vilket regeringen under vissa omständigheter bemyndigades förklara Ryssland krig.
• Det är okänt vad Ekman sysslade med efter sina studier i Lund, 1685 blev han rådman i Göteborg och var 1686 stadens riksdagsman för borgarståndet och som sådan ledamot av sekreta utskottet.
• I artikel tolv fastställs sekreta utskottets sammansättning: ridderskapet och adelen gör ett utskott af tjugufyra personer, presterskapet af tolv och sammaledes borgareståndet af tolf deras ledamöter.
• Han blev även vald till ombud vid riksdagen, där han insattes i sekreta utskottet, som vid tiden förstärkts med 25 bönder.
• Vid 1740–1741 års riksdag var han ledamot av den krigslystna mindre sekreta deputationen och av det förstärkta "sekretissimum".
• För att stärka sitt inflytande hos Ulrika Eleonora fick han sekreta utskottet 1719 att i enlighet med hennes vilja, men utan kanslipresidenten Arvid Horns vetskap, framställa begäran om frigivande av ett taget holländskt skepp och utfärdade drottningens befallning därom utan rådets vetskap.
• Han var hängiven medlem av mösspartiet, placerades därvid redan vid den första i sekreta utskottet, och insattes vid 1742–1743 års riksdag i kommissionen för undersökning av orsakerna till den för Sverige negativa utgången av hattarnas ryska krig.
• Som ledamot av prästeståndet bevistade han riksdagarna 1765, 1769 (han var då, ehuru mössa, medlem av sekreta utskottet) och 1771.
• Under tiden hade han även deltagit i riksdagarna, där han slöt sig till hattarna, vilka 1760, 1769 och 1772 insatte honom i sekreta utskottet.
• 1762 tog han vid riksdagen initiativet till adelns, präste- och bondeståndens beslut att anmoda sekreta utskottet om att sörja för en snar fred med Preussen eller ett kraftigare fortsättande av kriget i Pommern.
• Vid 1760–62 års riksdag hade han plats i sekreta utskottet och bekämpade ihärdigt hattarna; särskilt uppträdde han skarpt mot ständernas i partiyrans tjänst verkande kommissioner och utomordentliga domstolar.
• Han deltog även i riksdagarna, förespråkade ständernas och sekreta utskottets makt gentemot kungamakten.
• Han fortfor att vid riksdagarna vara verksam för sitt partis intressen och tillhörde även 1751 sekreta utskottet och dess mindre sekreta deputation.

Förberedelsen av sidan tog: 152,97 ms.