Definition & Betydelse | Svenska ordet SPRÅKEN


SPRÅKEN

Definition av SPRÅKEN

  1. böjningsform av språk

Antal bokstäver

7

Är palindrom

Nej

9
EN
PR
ÅK

1

66

132

131
EK
EKS
EN
ENS
EP
ER


Sök efter SPRÅKEN på:



Exempel på hur man kan använda SPRÅKEN i en mening

  • De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
  • Språkinstitutets svenska namnform var till och med 2011 Forskningscentralen för de inhemska språken.
  • De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
  • Språkinstitutets svenska namnform var till och med 2011 Forskningscentralen för de inhemska språken.
  • Norska utgör tillsammans med svenska och danska de fastlandsnordiska språken, ett kontinuum av ömsesidigt begripliga dialekter i Skandinavien.
  • Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, vilket var det språk som talades av de germanska folken i Skandinavien.
  • I dag är det listat som ett av de 22 godtagna indiska språken och är ett officiellt språk i delstaten Uttarakhand.
  • Språkbruk är en svenskspråkig tidskrift som ges ut av svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Finland.
  • Det officiella språket i Estland är det finsk-ugriska språket estniska, medan de officiella statsspråken i Lettland och Litauen är de båda baltiska språken lettiska och litauiska, respektive.
  • De största germanska språken är de västgermanska språken engelska och tyska, med ca 340 respektive 100 miljoner modersmålsanvändare vardera.
  • De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska subkontinenten), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa.
  • Hindi utgör del av ett dialektkontinuum inom de indoariska språken, avgränsat i nordväst och väst av punjabi, sindhi och gujarati, i söder av marathi, i sydöst av oriya, i öster av bengali och i norr av nepali.
  • Nordiska språk, även nordgermanska, är en språkgrupp i norra Europa, som omfattar språken danska, svenska, norska, färöiska, isländska samt det utdöda språket norn.
  • miniatyrJugoslavien (makedonska, montenegrinsk och serbisk kyrilliska: Југославија; bosniska, kroatiska, serbisk latinska, slovenska: Jugoslavija; albanska: Jugosllavia och ungerska: Jugoszlávia) med betydelsen Sydslavien på de sydslaviska språken, var benämningen på en serie statsbildningar som från första världskrigets slut 1918 och fram till 2003 fanns på Balkanhalvön.
  • Förkortningen innebär inte att själva språken är nämnvärt lika, utan syftar på att de använder liknande skriftsystem, baserat på kinesiska tecken, och används framförallt inom datorsammanhang som Unicode, där de tre kinesiskbaserade skriftsystemen har kopplats samman till ett enda.
  • De finsk-ugriska språken är tillsammans med turkspråken, baskiskan, kalmuckiskan, nentsiska, de kaukasiska språken och maltesiskan de enda språken i Europa som inte tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
  • Mars kallades förr i Sverige för vårmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark tordmåned (av guden Tors namn) och i de flesta slaviska språken för "björkmånad".
  • Språket har påverkats starkt av omgivningen och har så många lånord från de iranska språken att de västliga språkvetarna länge trodde att armeniskan var ett iranskt språk.
  • Arabiska (اَلْعَرَبِيَّةُ, al-arabiyya) är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen, och det liturgiska språket för islam.
  • Interlingua är ett internationellt hjälpspråk dock i grunden ett "eurolingua" eftersom det är baserat på det gemensamma ordförrådet i de stora västeuropeiska språken, och med en förenklad grammatik.


Förberedelsen av sidan tog: 112,95 ms.