Definition & Betydelse | Svenska ordet ÖVERSTYRELSE

Definition av ÖVERSTYRELSE

1. (högsta) styrelse (i en organisation), direktorat, stab, departement, ministerium

Exempel på hur man kan använda ÖVERSTYRELSE i en mening

• 1910–1913 var han ledamot av Svenska gymnastik- och idrottsföreningens överstyrelse, 1912-1913 av dess förvaltningsutskott.
• Han var ordförande i svenska Röda Korsets överstyrelse 1906–1945 och ledare för organisationens humanitära insatser.
• Vid 1913 års riksdag lade regeringen med ecklesiastikminister Fridtjuv Berg som föredragande fram en proposition om utvidgande av Läroverksöverstyrelsen till en allmän överstyrelse för det allmänna skolväsendet.
• Amiralitetskollegium var ett svenskt kollegialt ämbetsverk under perioden 1634–1791, vilket fungerade som överstyrelse för sjöförsvaret i såväl militärt som ekonomiskt hänseende.
• Från 1904 var han medlem av Riksidrottsförbundets överstyrelse samt vice ordförande i dess förvaltningsutskott från 1918.
• Rimmerfors innehade ledamot- och ordförandeskap i ett stort antal organisationer, bland annat dåvarande Folkpartiets styrelse, förtroenderåd och kristet sociala råd, Frisinnade medborgarföreningen, Riksdagens kristna grupp, Röda Korsets överstyrelse, Samfundet Sverige-Israel, Svenska Israelhjälpen, Sällskapet Judarnas vänner, Svenska Europahjälpen, Svenska Missionsförbundets sociala kommitté, Frikyrkliga samarbetskommittén, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Nordiska nykterhetskommittén, Svenska ekumeniska nämndens sociala utskott, Ansvars skadeprövningsnämnd, Svenska Lifs absolutistgrupps förtroenderåd, 1958 års socialpolitiska kommitté, Gustaf V:s 90-årsfond, Vapenfrinämnden, U-landsberedningen, Nämnden för internationellt bistånd (NIB) och Styrelsen för internationell utveckling (SIDA).
• Han var sekreterare i Svenska Fäktförbundet, medlem av Riksidrottsförbundets överstyrelse och av dess förvaltningsutskott.
• Sedan flottan redan ett par gånger förut varit fördelad på två kårer, vilka åter förenats, bestämdes den 10 juli 1866, att flottan skulle delas i två delar, men under gemensam överstyrelse.
• Magnusson var suppleant i Lantmanna- och borgarepartiets förtroenderåd, ledamot av Allmänna valmansförbundets överstyrelse och suppleant i dess arbetsutskott.
• Norman var 1919–1925 sekreterare i Lantmanna- och borgarepartiets förtroenderåd, tog livlig del i högerns partiorganisations angelägenheter samt var ledamot av Allmänna valmansförbundets överstyrelse och dess arbetsutskott sedan 1916.
• När en överstyrelse för Stockholms fattigvård och barnavård inrättades under namnet Stockholms stadsnämnd 1843, blev Richter dess sekreterare.
• Vid sidan av politiken var han engagerad i idrottsrörelsen, bland annat som ordförande i Blekinge idrottsförbund 1936–1956 och ledamot i Riksidrottsförbundets överstyrelse 1939–1959.
• Elander var starkt engagerad i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, där han var ledamot av dess överstyrelse, och han tillhörde stiftarna av Vasaorden, Göteborg.
• I egenskap av varm anhängare av den frivilliga skytterörelsen valdes Uggla 1909 till ordförande i skytteförbundens överstyrelse.
• Hultin, som var juris kandidat, var ordförande i Idrottsföreningen Thor i Uppsala 1926–1928, i Gästriklands idrottsförbund 1932–1939 och i Gävle-Dala travsällskap 1935–1939 samt ledamot av Riksidrottsförbundets överstyrelse 1938 och 1939 och i Svenska Idrottsförbundets styrelse 1936–1939.
• Han var från 1897 lärare i Polytekniska institutet i Helsingfors (senast i vattenbyggnad) samt geodet vid Överstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna och var 1908–1930 föreståndare för hydrografiska byrån vid nämnda överstyrelse.
• Han var även styrelseledamot i Svenska gymnastik- och idrottsförbundet 1891–1904, och deltog i förberedelserna för bildandet av Riksidrottsförbundet 1903 samt var ledamot av Riksidrottsförbundets överstyrelse 1903–1918, bland annat som medlem i förvaltningsutskottet 1903–1915.
• Han invaldes 1921 i Svenska simförbundets styrelse och valdes 1934 till ledamot av Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbunds överstyrelse.
• Berg von Linde var styrelseledamot i Skånes Gymnastikförbund 1911–32 (sekreterare och kassör), styrelseledamot i Skånes Idrottsförbund 1911–33, A 3:s idrottsförbund 1910–27, Svenska Gymnastikförbundet från 1912, Nordens Gymnastikförbund från 1927 (generalsekreterare och kassör), Fédération Internationale de Gymnastique Ling från 1927 (generalsekreterare 1927–40, därefter vice president), Riksidrottsförbundets överstyrelse 1925–36, dess förvaltningsutskott 1932–36, Sveriges skolungdoms gymnastik- och idrottsförbund från 1934, Skolidrottskommittén från 1937, Svenska föreningen för folkbad från 1933, dess verkställande utskott från 1935, Bastudelegationen från 1938 och Föreningen för Svenska Gymnastikförbundets folkhögskola på Lillsved (ordförande) från 1939.
• Rönnmark var ordförande i Svensk-nederländska föreningen i Göteborg 1958–1974, i Kvibergs skytteförening 1951–1969, vice ordförande i Göteborgs och Bohus läns skytteförbund 1950–1969, ordförande 1969–1972, ledamot av Skytteförbundens överstyrelse 1958–1979, dess verkställande utskott 1966–1979 (vice ordförande 1969–1971, ordförande 1972–1979), hedersledamot från 1979, styrelseledamot i Föreningen för Göteborgs försvar 1945–1980, ordförande i dess arbetsutskott 1954–80, styrelseledamot i Svenska textilforskningsinstitutet 1964–66 och ordförande i Svenska silikatforskningsinstitutet 1964–75.

Förberedelsen av sidan tog: 493,34 ms.