Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet BEMÖDANDE

Definition av BEMÖDANDE

1. det att bemöda
2. presensparticip av bemöda

Exempel på hur man kan använda BEMÖDANDE i en mening

• I Linderots sångbok Andeliga Sånger och Tillfällighets-Verser, (1815) har psalmen titeln Sång om eldigt bemödande att vinna evig sällhet.
• Conatus (av latinet: ansträngning; bemödande; impuls, benägenhet, tendens; bedrivande; strävan) är en term som användes i tidiga psykologiska och metafysiska teorier för att beteckna en inneboende benägenhet hos ett ting att fortsätta existera och i någon mening utöka sig själv.
• Detta våghalsiga bemödande, trots att det lyckades, visade sig också vara särskilt brutalt då den omfattade våldtäkter, tortyr och mord i stor skala.
• Duett för kannibaler är nämligen ett stillastående och hårt konstruerat förstlingsverk, ett bemödande som låter flertalet av de medverkande spela kvasiintellektuell kasperteater och som ger publiken talrika tillfällen att gäspa käftarna ur led.
• Vid plebiscitet den 8 maj 1870 utvecklade Chevandier de Valdrome en synnerlig kraft i sitt bemödande att skaffa den napoleonska dynastin en väldig majoritet.

Förberedelsen av sidan tog: 94,86 ms.