Definition & Betydelse | Svenska ordet BIBELÖVERSÄTTNING

Definition av BIBELÖVERSÄTTNING

1. översättning av Bibeln (till ett visst språk)

Exempel på hur man kan använda BIBELÖVERSÄTTNING i en mening

• Begreppet uppträder i goten Wulfilas bibelöversättning från 500-talet - Silverbibeln - som gudja med betydelsen "präst".
• Gustav Vasas bibel utkom 1541 och byggde i första hand på Martin Luthers tyska bibelöversättning av Gamla Testamentet från 1534; texten i Nya testamentet reviderades också, även om den i grunddragen kom att ligga nära den 15 år äldre utgåvan.
• I denna betydelse är begreppet belagt i svenska språket från 1540-talet, då det förekommer i Gustav Vasas bibelöversättning till svenska som "Lands plågha" i Andra Moseboken för att beskriva de tio plågor som drabbar Egypten, då Farao nekar Moses att lämna landet med sitt folk.
• När en bibelkommission 1773 tillsattes för att ta fram en ny bibelöversättning kom det att dröja 144 år innan de år 1917 var klara med vad som kom att kallas 1917 års kyrkobibel.
• Lettiska blev ett litteraturspråk med reformationen: först genom katekeser, sedermera genom Jānis Gliks (1652-1705) bibelöversättning.
• Han förblev dock hela livet praktiserande kyrkokristen med en grundläggande personlig acceptans av det kristna trosinnehållet och engagerades i Svenska kyrkans diskussion om ny psalmbok och ny bibelöversättning, och han var en period ledamot av kyrkomötet.
• Palladius översatte flera av Luthers skrifter, bland annat Lilla katekesen 1537, granskade den bibelöversättning som 1550 kom ut som , utarbetade en kyrklig handbok, Alterbogen 1556 samt författade en rad av såväl teologiska som folkuppfostrande skrifter.
• Själv uppkallades han efter Adoniram Judson, en baptistmissionär i Burma, som utförde en bibelöversättning till burmesiska.
• Hans förnämsta verk är ett stort, på arabiska författat arbete: El-amanat wa-l-i’tikadat (Trosläror och dogmer), senare översatt till hebreiska under titeln Emunoth we-de’oth (utgivet 1562, sedan många gånger), och en arabisk bibelöversättning med kommentar, som antagligen omfattat hela gamla testamentet, även om en stor del gått förlorad.
• En kymrisk bibelöversättning trycktes 1588, och de engelska upplagorna av Den allmänna bönboken, översattes till kymriska 1567 respektive 1664.
• Faber Stapulensis blev genom sin på Vulgata grundade bibelöversättning (helbibeln utgavs i Antwerpen 1530) och sin bibelförklaring en vägbrytare för Farels och Calvins reformation i Frankrike.
• Ledrain utgav Catalogue des monuments araméens et himyarites du Musée du Louvre, Dictionnaire des noms propres palmyréniens (1886), Les Monuments égyptiens de la Bibliothèque Nationale (två band, 1880–81), Histoire d'Israel (två band, 1879–82), en fransk bibelöversättning (sex band, 1886–90) samt tidskriftsartiklar.
• År 1553 kallades han av hertig Christoph till Württemberg, levde som "hertigligt råd" i Tübingen och medverkade där till bibelöversättning och boktryck på de sydslaviska språken (i samarbete med Primož Trubar).
• År 1551 utgav han en latinsk bibelöversättning med ett företal till den engelske kungen Edvard VI, i vilken han varmt uttalade sig mot religionsförföljelser, 1555 en fransk bibelöversättning med ett företal till den franske kungen Henrik II, där han försvarade samvetsfrihet.
• Inte minst värdefulla var de fragment av Origenes bibelöversättning, "Hexapla", som Montfaucon 1713 utgav under titeln Hexaplorum Origenis quæ supersunt (2 band) och vilka först genom Fields 1874 fullbordade upplaga av nämnda arbete gjorts umbärliga.
• Redan 1752 hade han av Ihre, vars främste lärjunge han var, blivit anmodad att biträda vid samlingarna till dennes "Glossarium suiogothicum" och företog även, på uppmaning av denne sin gynnare, en högst omsorgsfull granskning av den så kallade "Codex argenteus", vilket ledde till utgivning av en förbättrad upplaga av Wulfilas gotiska bibelöversättning, "Ulphilas illustratus" (1752–1755).
• Han skrev många psalmer, vari han visade sig vara en epigon till Hallgrímur Pétursson, om än en talangfull sådan, översatte Johannes Lassenius och Hector Gottfried Masius betraktelser över Kristi lidandes historia (1723), författade en rad uppbyggliga betraktelser över tiden kallade Dægrastytting (1727), samt utarbetade en isländsk bibelöversättning (1728).
• Han utgav bland annat en bibelöversättning (1820-24, flera upplagor), en översättning av kyrkofäderna (Les pères de l'église, 9 band, 1837-43) samt La raison du christianisme (1834-35, flera upplagor), den kompilatoriska Histoire de France (23 band, 1844-48) med flera arbeten.
• Närmare vår egen tid finner man författare som Eugene Nida som med utgångspunkt i bibelöversättning lagt fram teorier om formell och dynamisk ekvivalens, vilka kan ses som ett inlägg i den ständigt pågående debatten om ordagrann kontra fri översättning.
• Denna lilla bok blev en mäktig hävstång för det germanska språkstudiets uppblomstring till följd av de många väckelser till fortsatt forskning, som den meddelade i och genom sina många utdrag ur dittills okända eller föga beaktade källor, såsom Codex argenteus, Busbecqs reseberättelse om krimgoterna, nordiska runalfabet och runinskrifter, Tatians och Willirams arbeten samt Annosången och Strassburg-ederna på fornhögtyska, kung Alfreds angelsaxiska översättning av Cura pastoralis och slutligen även en isländsk bibelöversättning.

Förberedelsen av sidan tog: 137,23 ms.