Definition & Betydelse | Svenska ordet BLADSKAFT

Definition av BLADSKAFT

1. (botanik) skaft som förbinder ett blad med en växts mer vedartade gren

Exempel på hur man kan använda BLADSKAFT i en mening

• Växten har en stor bladrosett, där de nedre bladen är stora (30–50 cm), gröna och tungformade med långa bladskaft.
• Vapen: Den medeltida Frilleättens vapenbild var en tvådelad planta med två blad och långa, tunna, bladskaft och en trekluven rot, ibland tolkad som två korslagda sjöblad.
• Bladen är fjäderlika och upp till 6 meter långa och består av ett taggigt bladskaft, en kraftig mittnerv och talrika, grågröna till blågröna delblad som blir 20–40 cm långa.
• Påfågelsblad är en växt med ljust grönvita, ovala blad som har ett mörkgrönt mönster och rödaktig undersida och med bladskaft som är mycket tunna.
• Bladen är varierande, avlånga, elliptiska till brett elliptiska eller omvänt äggrunda, vanligen 5-8 cm långa, kala, helbräddade med bladskaft som blir 6-20 mm långa.
• Den har rosa blommor, spetsig inskärning mellan bladens basflikar samt finhåriga blad och bladskaft.
• Arterna skiljs åt genom att kråkvicker har mindre, mörkgrönare småblad och fler småblad per bladskaft.
• Varieteterna skiljs åt genom att bladskaften hos den förra är kala medan den senare har lätt ludna bladskaft; hos den förra är bladflikarna något bakåtböjda, medan den senare tvärtom har bladflikar som är riktade framåt.
• Bladen utvecklas efter blomningen och blir 30-150 centimeter långa och har rent grön färg och elliptisk grundform med trubbig spets, men det finns stor variation inom denna ram och kan därför uppfattas från brett tunglika till äggrunda till spatelformade med kort bladskaft och tvär bladbas som gemensamt drag.
• Blad ca 1 m, blankt gröna, brett tunglika, äggrunda till spatelformade med kort bladskaft och tvär bladbas.
• Blad äggrunda till avlånga med hjärlik eller pillik bas, tandade, strävhåriga på ovansidan, håriga på undersidan, 1-6 cm långa, 1-2,5 cm breda med 3 cm långa bladskaft.
• Rosenvial är en flerårig, klättrande ört, upp till 4 m, kal stjälk och bladskaft med breda vingkanter.
• Bladen är kala med korta ludna bladskaft, bladskivan är smalt lansettlik, 2,5-4 cm lång och 3-7 mm bred, parnerviga, med smalt killik bas, bladkanten är skarpt tandad från mitten och till den långt utdragna spetsen.
• Bladen är aromatiska om de krossas, motsatta med korta bladskaft, ovala till avlångt elliptiska med något oregelbunden kant, 7–15 cm långa, 3–5 cm breda, läderartade med tydliga parallella nerver, mer eller mindre dunhåriga på undersidan.
• 'Golden Coast' - har läderartade blad med korta bladskaft, de är gröna med ljusgröna, och ytterst gula, strimmor längs kanterna.
• Bladen är spiralställda och har långa bladskaft, de är äggrunda till avånga, cirka 15–30 cm långa och 5–10 cm breda, spetsiga till utdraget spetsiga i båda ändar.
• Grenar och bladskaft inställer sig mot ljuset i infallsriktningen, de är positivt heliotropiska, medan bladskivorna är diaheliotropiska, det vill säga utbreder sig i ett plan, vinkelrätt mot det infallande ljuset, varigenom detta i så hög grad som möjligt kommer bladet till godo.
• Stjälken är blågrön, sparsamt grenig, nästan bladlös och pipformigt uppsvälld, liksom även grenar och bladskaft.

Förberedelsen av sidan tog: 122,24 ms.