Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet BUNTMAKARE

Definition av BUNTMAKARE

1. (ålderdomligt) (titel för) person som konstruerar mönster för, tillverkar och handlar med kläder av pälsverk och skinn från olika djur

Exempel på hur man kan använda BUNTMAKARE i en mening

• Hon hade åtagit sig att göra den sjukliga änkan efter Henrik buntmakare frisk genom att ta emot dennas mest dyrbara kläder, som hon "läste" trollramsor över.
• Tur, slutledningsförmåga och skicklighet hjälper spelarna genom frågor som (enligt presentationen) handlar om ”Smeder, knypplerskor, krigare och mördare, roddarmadamer, buntmakare, bondkomiker, uppfinnare, kanalbyggare, envisa bönder, avlatsbrevskrämare, runristare, glada träpatroner i Hudiksvall, japaner i Jokkmokk, narrar och bälgpipare, asagudar och offerkast, skålgropar, norrländska molltoner på nyckelharpor, mirakel i Södertälje, tassemarker, hämndlystna medeltidsfurstar, makalösa slott och pörtestugor, drottningar, kungar, grevar och baroner, slaktare, kloka gummor, herrans under, rottingar och hartassar, djävulskap, rumlare och fyllon, skampålar, hajskinn, svek och trohet, hemligheter och mycket mer.
• Fundins föräldrar var körsnären eller som man alltid sade i pälsmetropolen, buntmakare Arvid Fundin och hemmafrun Ruth.

Förberedelsen av sidan tog: 85,21 ms.