Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet C-DUR

Definition av C-DUR

1. (musik) durtonart som i notskrift vanligtvis skrivs utan fasta förtecken, huvudsakligen bestående av tonerna c, d, e, f, g, a och h med tonen c som tonika
2. (musik) ackord bestående av tonerna c, e och g

Exempel på hur man kan använda C-DUR i en mening

• Psalmen har en tysk melodi (C-dur, 2/2) från 1710, känd genom den klassiska morgonbönspsalmen Din klara sol går åter opp, en melodi som komponerades av Johann Georg Störl.
• Melodin är tysk från 1710 (C-dur, 2/2) och samma som används till Dig, ljusens Fader, vare pris (och en tid även till Ett litet fattigt barn jag är, 1921 nr 621) då det anges att tonsättaren möjligen heter Johan Georg Christian Störl (1675-1719).
• Melodi i 1939 års koralbok är en gammal koral (C-dur 4/4) från 1697 års koralbok och anges i psalmboken vara samma melodi som Misströsta ej att Gud är god (1937 nr 361).
• Alternativ melodi av Johan Georg Lotscher 1795, också i C-dur men 4/4-takt (sjungs framför allt till Jag lyfter mina händer).
• Den har två melodier, en (4/2, Bess-dur) av John Antes från 1790 och en traditionell kinesisk (2/2, C-dur).
• Inga förtecken alls innebär normalt C-dur eller a-moll men kan också betyda att stycket inte lämpar sig för att notera i en viss tonart (till exempel tolvtonsmusik) eller atonal musik.
• Verket skrevs ursprungligen för oboe och i C-dur, det är osäkert om det var Mozart själv som utförde bearbetningen för flöjt.
• I den vanligaste varianten av kvintcirkeln ligger respektive parallelltonarter mitt för varandra (till exempel ligger C-dur och a-moll i position "klockan 12", dock med C-dur i den yttre cirkeln, a-moll i den inre).
• Melodin (C-dur, 2/2) av Olle Widestrand komponerades år 1974 och bearbetades av honom själv år 1980.
• Melodin (C-dur, 2/2) är komponerad av Johann Crüger, och används även till Helige Fader, kom och var oss nära och i en förändrad form till Kärlek av höjden och Sanningens Ande, som av höjden talar (b-melodi).
• Melodin (C-dur, 3/2) är tjeckisk från 1576, bearbetad av Michael Praetorius 1610 och är samma melodi som används till den danska psalmen Op, al den ting, som Gud har gjort i den svenska psalmboken.
• Melodin (C-dur, 4/4) komponerades av Martin Luther 1539 till texten Av himlens höjd oss kommet är som också används till När Jesusbarnet låg en gång och Se natten flyr för dagens fröjd.
• Melodin (C-dur, 4/4) är Martin Luthers från 1539 till hans egen julpsalm Av himlens höjd oss kommet är som också används också till Jerusalem, höj upp din röst och Se natten flyr för dagens fröjd.
• Melodin (C-dur, 4/4) är Martin Luthers klassiska julkoral till Av himlens höjd oss kommet är (komponerad 1539) som också används till Jerusalem, höj upp din röst och När Jesusbarnet låg en gång.
• Musiken (2/2, C-dur) är av Philipp Nicolai 1597, publicerad i ett bihang till hans psalmbok Freudenspiegel des ewigen Lebens (Det eviga livets glädjespegel), publicerad 1599 och kallas "koralernas drottning".
• Melodi (3/4, C-dur) ur "Sånger till Lammets lof" av Theodor Söderberg 1877 som också används till psalmerna Hjälp oss, svaga, korset taga av Paul Peter Waldenström från 1862 och Anna Ölanders psalm Allt för Jesus, allt för Jesus.
• Musiken (2/2, C-dur) är av Philipp Nicolai 1597, publicerad i ett bihang till hans psalmbok Freudenspiegel des ewigen Lebens (Det eviga livets glädjespegel), publicerad 1599 och kallas "koralernas drottning".
• Melodin (C-dur, 3/4), av Gunnar Thyrestam, komponerades år 1958 och bearbetades av Egil Hovland år 1977.
• Av hans kompositioner är det stora oratoriet Das Buch mit sieben Siegeln (med text ur Johannes uppenbarelse) och Symfoni nr 4 i C-dur särskilt anmärkningsvärda.
• Med det naturliga diatoniska tonarten C-dur som jämförelse är dessa tonarter uppkallade efter den ton med vilken de börjar: D (dorisk), E (frygisk), F (lydisk) och G (mixolydisk skala).

Förberedelsen av sidan tog: 150,39 ms.