Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet C-MOLL

Definition av C-MOLL

1. (musik) molltonart som i notskrift vanligtvis skrivs med tre b-förtecken, huvudsakligen bestående av tonerna c, d, ess, f, g, ass och b med tonen c som tonika
2. (musik) ackord bestående av tonerna c, ess och g

Exempel på hur man kan använda C-MOLL i en mening

• 17 maj – Sergej Prokofjevs Symfoni nr 3 i c-moll uruppförs i Paris av Orchestre Symphonique de Paris under ledning av Pierre Monteux.
• Symfonin (etyd nr 4–7) omfattar fyra satser, med en sammanlagd speltid på cirka 25 minuter: (I) Allegro i c-moll med sonatform; (II) Marche Funèbre i f-moll; (III) Menuet i b-moll; samt (IV) Finale i ess-moll med mycket hög teknisk svårighetsgrad.
• Akademisk festouvertyr (den tyska originaltiteln: Akademische Festouvertüre) i c-moll, op 80 är en ouvertyr för symfoniorkester av Johannes Brahms.
• Första satsen, Allegro (c-moll) maestoso, börjar med ett enormt förtätat tema i stråkarna som sätter en grundstämning av ödesmättnad.
• 10b, 7 varierade teman och 5 stycken för flöjt solo i D-dur, A-dur, d-moll, G-dur, G-dur, e-moll, G-dur, c-moll, D-dur, G-dur, D-dur, d-moll - komp.
• Dessutom finns närmare hundra verk utan opusnummer (EG 101–181), exempelvis EG 119 Symfoni i c-moll och EG 120, Griegs ofullbordade andra pianokonsert, i h-moll.
• 8 symfonier (nummer 1 c-moll, 1902; nummer 2 e-moll, 1905; nummer 3 f-dur, 1907; nummer 4 e-dur, 1902).
• Carl Bengtsson framträdde som pianosolist med Norrköpings Orkesterförening vid dess konserter i Norrköping, Nyköping, Kristinehamn och Vadstena (Griegs pianokonsert: Francks Symfoniska variationer) och med Malmö Musiksällskap (Beethovens konsert i c-moll) samt Malmö Konserthusstiftelse (Grieg).
• 26, i c-moll för piano, violin, viola, violoncell, kontrabas, oboe och horn skrivet 1842 och med satsbeteckningarna Allegro con spirito, Andante con moto, Scherzo, allegro vivo och Allegro con fuoco.
• Bangert komponerade en violinsonat (c-moll), en stråkkvartett (D-dur), en symfoni (E-dur), en konsertouvertyr och flera häften sånger.
• Han komponerade orkesterverken Svit för stråkorkester (1942), Hallandsrapsodi (1944), Symfoni Lapplandia (1952), Rebneskaise (1958), Lapplandssvit (1962), körverken Mässa i c-moll (1942), Ett svenskt Requiem (1962) och Mässa (1963) samt fem stråkkvartetter, en pianokvartett och ett 50-tal romanser.

Förberedelsen av sidan tog: 121,43 ms.