Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet DIGRA

Definition av DIGRA

1. böjningsform av diger

Exempel på hur man kan använda DIGRA i en mening

• Efter ett kort mellanspel då Turner lärde sig sanskrit och ett antal andra med det besläktade indiska språk samt de största sydostasiatiska språken, vändes hans intresse mor de nordamerikanska urbefolkningarnas språk Eftersom det inte tog honom särskilt många veckor lära sig ett nytt språk, lade han också in det afrikanska yorubaspråket i sitt digra program och gav ut en kombinerad yoruba-grammatik och ordbok.
• Virtanen har forskat kring den amerikanska kulturens spridning och växelverkan mellan europeisk och amerikansk kultur, vilket resulterade i doktorsavhandlingen Settlement or return (1979), där den finländska återflyttningen från Amerika granskas, och den digra studien Atlantin yhteys (1988), som behandlar de kulturella relationerna över Atlanten 1776-1917.
• Av hans andra arbeten kan nämnas Flora fossilis Helvetiæ (1877, med 70 tavlor), Contributions à la flore fossile du Portugal (1881) samt framförallt Flora fossilis arctica (1868-1883, sju digra band med sammanlagt över 400 tavlor), i vilken han beskriver Svalbards, Björnöns, Novaja Zemljas, Sibiriens, Sachalins, Alaskas, norra Kanadas och Grönlands fossila växter från olika formationer, till stor del utgörande samlingar från svenska expeditioner.
• År 1855 påbörjade han, på offentligt uppdrag, en systematisk specialundersökning av de nämnda länderna, och utarbetade som resultat därav en geologisk atlas om 35 blad i skalan 1:80 000 samt två digra band upplysande text (Erläuterungen zur geologischen Karte der Rheinprovinz und der Provinz Westfalen, två band, 1870-84).
• Han redigerade vidare de digra English Life-Tables (1864), som uträknades och trycktes av svenskarna Georg och Edvard Scheutz sedan 1859 i engelska statistiska byrån arbetande räknemaskin.
• Hans digra utgivning fokuserar framför allt på konst och arkitektur i antikens Grekland, och i synnerhet på skulptur, gemmer och vasmålning.
• Som medlem av den litterära Palmorden, Die fruchtbrigende Gesellschaft, bar han namnet Der Siegprangende och skrev de digra och svulstiga romanerna Der durchlauchtigen Syrenrin Aramena Liebesgeschichte (5 band 1669-73) och Die römische Octavia (6 band, 1685-1707), vidare sångspel och en samling av 61 andliga visor under titeln Christ-fürstlich Davids Harpfenspiel (1667).
• I det digra persongalleriet ingår borgmästaren, bönder, en storljugande båtsman och Herr Greven och hans hustru och fransktalande betjänt.
• År 1866 utnämndes han till docent i nordiska språk och allmän jämförande språkforskning på grund av den digra avhandlingen Bidrag till läran om de konsonantiska ljudlagarna i äldre och nyare språk, huvudsakligen ett referat, vars egentliga betydelse är att söka däri, att det är det första svenska arbete, som alltigenom stöder sig på den moderna jämförande språkvetenskapens resultat, sådana dessa utvecklats av särskilt Curtius, Schleicher och Diez.
• År 1867 trycktes och häftades hos honom på en enda natt de två digra volymerna av expositionskatalogen, vilket arbete är ett av de mest lysande proven på den typografiska konstens dåtida ståndpunkt.
• I Finland har han dock främst gjort sig ett namn genom sina hittills nio digra och källkritiska sockengenealogier (varav fem dubbelvolymer), utgivna under namnet Ålands släktregister.
• En rad etnologiska uppsatser finns samlade i volymen Resurser, strategier, miljöer (1993) och i den digra studien Fiskets Åland och fiskarkulturen (2003) sammanfattar han flera decenniers forskning i åländskt skärgårdsliv.
• Här residerade på 1000-talet Viga-Styrs broder Vermund den smale (Vermundr mjóvi) och hans hustru ″Torbjörg den tjocka″ (Þorbjǫrg hin digra), som var dotter till Olav påfågel (Óláfr pá).
• Av hans verk kan nämnas Guldmyntfotens införande i Finland åren 1877–1878 (1953), Valutakurser och valutapolitik i Finland åren 1810–1865 (1968) och den digra studien Den nationalekonomiska vetenskapens utveckling i Finland intill år 1918 (1986).
• Konstitutionen i europeiskt och nordamerikanskt rättstänkande var ämne för det digra arbetet Lakien laki (1989), medan den finländska grundlagsreformen dryftades i Perustuslakiuudistus (1974) och Uusi perustuslakimme (2000).
• Han polemiserade energiskt mot den akademiska expertisen i Helsingfors när det gällde de så kallade Vörårunorna, det österbottniska vikingatida tomrummet och ortnamnens ursprung; på sistnämnda område publicerade han det digra verket Några österbottniska vattennamn (1988), vars rön tillbakavisades av expertisen.
• I den digra rollistan fanns även Erik “Bullen” Berglund, Cleas Thelander, Frank Sundström, Marianne Aminoff och Öllegård Wellton och andra.

Förberedelsen av sidan tog: 85,55 ms.