Definition & Betydelse | Svenska ordet DUALISTISK

Definition av DUALISTISK

1. som rör dualism

Exempel på hur man kan använda DUALISTISK i en mening

• Katarer (av grekiska καθαρός katharos, "ren") är ett kollektivnamn för de många sekter med dualistisk grundåskådning, vilka på 1000-talet började utbreda sig i Europa.
• Katarer (av grekiska καθαρός katharos, "ren") är ett kollektivnamn för de många sekter med dualistisk grundåskådning, vilka på 1000-talet började utbreda sig i Europa.
• René Descartes utvecklade en dualistisk hållning, där han menade att människan dels hade en materiell kropp, dels en andlig själ.
• Bogomiler var en dualistisk rörelse i Balkanhalvöns historia mellan 900- och 1400-talen med asketiska och antisakramentala drag.
• Han var själv brahmin och dyrkare av Vishnu och hyllade som filosof i början Adi Shankaras riktning av Vedantasystemet; men i motsättning till Vedantismens rena monistiska lära (Advaita; "icke dualistisk lära") utbildade han en modifierad form Vipista-advaita ("särskild, kvalificerad dualism"), enligt vilken människosjälen antas som existerande skild ifrån det högsta väsendet (Brahman), om också till slut uppgående i denna.
• Dvaita (Bheda-vâda, Tattva-vâda, Bimba-pratibimba-vâda) är en dualistisk riktning inom hinduismen, grundlagd i huvudsak av Madhva under 1300-talet.
• Mazdakismen hade liksom zoroastrismen en dualistisk, kosmologisk världsbild och hade dessutom lånat in ett synkretistiskt tänkande från manikeismen – en annan dualistisk religion.
• Vissa menar dessutom att evolutionen är otillräcklig som förklaring av människans särställning bland djuren, och att Gud har lagt ned en själ eller ande i människan, inklusive en evig natur (dualistisk människosyn).
• Senare blev han museichef på Samsø och i Göteborg, och har som författaren skrivit om trosutvecklingen från shamanism till New Age och förespråkade teorin att den dominerande religionen i Skandinavien innan kristendom inte var asatron, utan snarare en dualistisk kristendomen, besläktad med bogomilernas och paulicianernas lära.
• Reinke var en avgjord motståndare till den naturalistiska monismen, i motsats varemot han var böjd för en dualistisk och teistisk ståndpunkt.
• Därav benämns teorin som dualistisk eftersom agent och struktur är "två skilda strata som är irreducibla till varandra samtidigt som de är inbördes beroende".

Förberedelsen av sidan tog: 96,45 ms.