Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet EGENNAMN

Definition av EGENNAMN

1. (ordklasser) substantiv som utgör ett namn på en enskild person, organisation, plats eller händelse

Exempel på hur man kan använda EGENNAMN i en mening

• Traditionellt uttalades namnet Ulv, men efter stavningsreformen 1906 (då v-ljudet kom att konsekvent stavas med v, utom i egennamn) har läsuttalet med f efterhand blivit helt gällande, på samma sätt som hos namn som Alf och Olof.
• På tyska skrivs till exempel alla substantiv med inledande versal, medan man i svenskan främst versaliserar egennamn.
• Nikolaus (Nicolaus, Nicholaus, Nickolaus, Nicolas, Nicholas, Nikolas, Nickolas, Necklas, Nikolaj) är ett från början romerskt egennamn och mansnamn med grekiskt ursprung.
• Under de första årtiondena fick varje lok ett egennamn, de döptes efter till exempel kungligheter, industrimän, orter, landskap och även ibland efter fantasi- eller gudanamn.
• Malin är ett egennamn och kvinnonamn och en nordisk form av det hebreiska namnet Magdalena, som betyder "kvinna från Magdala".
• Malena är ett egennamn och kvinnonamn och en nordisk form av det hebreiska Magdalena med betydelsen "kvinna från Magdala".
• Ett egennamn används för att identifiera en specifik person, plats, organisation, föremål eller annan unik enhet.
• Det har länge varit tradition att byta ut Guds egennamn mot olika titlar, till exempel "Gud", "Herren" eller "Adonaj".
• En del 1700- och 1800-talslitteratur, bland annat Samhällets olycksbarn, framställer figurernas namn genom att använda en bokstav och ett långt streck (den här konventionen används också för egennamn, som namn på platser).
• Onomastik eller namnforskning eller med en äldre term onomatologi är det vetenskapliga studiet av egennamn och deras ursprung.
• En nominalfras byggs upp av antingen ett substantiv, ett substantiviskt pronomen eller ett egennamn, som utgör huvudordet i frasen.
• Ugnen är en tämligen svag stjärnbild med bara en stjärna med egennamn och ljusstarkare än magnitud 4.
• Den används i kymriska, i vissa egennamn i franska och tyska, ibland i nederländska i stället för IJ, samt ibland vid transkribering av αυ från grekiska då detta inte är en diftong.
• I skriftspråk brukar ovanstående sammandragning inte inträffa när artikeln är en del av ett egennamn och stavas med stor bokstav.
• Japanska namn , i betydelsen japanska personnamn, har sedan 1800-talet bestått av ett familjenamn eller släktnamn följt av ett egennamn.
• Begreppet används både som egennamn och funktionsbegrepp för tåg, buss, taxi och bilparkering och sker i samarbete mellan tågoperatörer, fastighetsägare, länstrafikföretag och kommuner.
• 31 Lyncis är den enda stjärnan i stjärnbilden som har egennamn, och har det traditionella namnen Alsciaukat, som kommer från det arabiska الشوكة aš-šawkat "törnen", och Mabsuthat, från arabiska المبسوطة al-mabsūtah "den utsträckta (tass)".
• År 2016 organiserade IAU en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) med uppgift att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor.
• Missionshusen fick ofta bibliska egennamn som Adelfia, Betania, Betel, Betlehem, Ebeneser, Elim, Emanuel, Emmaus, Filadelfia, Immanuel, Salem, Saron, Sion, Smyrna, Tabernakel (från Tabernaklet) och Tabor.
• Arten har även kallats Semenovs humla i Sverige, men från och med 19 juni 2018 rekommenderas det nya, rikssvenska trivialnamnet vitnoshumla, eftersom Kommittén för svenska djurnamn numera avråder från att använda egennamn i svenska trivialnamn.

Förberedelsen av sidan tog: 80,95 ms.