Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ELEKTRONENS

Definition av ELEKTRONENS

1. böjningsform av elektron

Exempel på hur man kan använda ELEKTRONENS i en mening

• Effekterna av dessa partiklar är mätbara, exempelvis i elektronens elektriska laddning, olik dess "nakna" laddning.
• Han belönades med Nobelpriset för upptäckten att elektroner i samverkan i starka magnetfält bildar en ny form av "partiklar" med laddningar som är bråkdelar av elektronens laddning.
• Han belönades med Nobelpriset för att upptäckten att elektroner i samverkan i starka magnetfält bildar en ny form av "partiklar" med laddningar som är bråkdelar av elektronens laddning.
• Han mottog Nobelpriset i fysik år 1923 för sitt arbete med att bestämma elektronens laddning och med den fotoelektriska effekten.
• Det användes också i experiment för att mäta elektronens laddning och för att observera spåren av laddade partiklar i dimkammare.
• Eftersom den är liten (α ≈ 1/137 << 1), kan man inom kvantelektrodynamik göra serieutvecklingar i α för att noggrant räkna ut storheter som elektronens eller myonens magnetiska dipolmoment.
• Vetenskapliga genombrott, särskilt i kosmologin, har också haft betydelse, där de finjusterade naturkonstanterna (som att om elektronens massa bara skulle avvika litet skulle inget liv ha kunnat utvecklas i universum) enligt Flew inte bevisar men ger stöd för att universums naturlagar kan vara utformade av en intelligent designer.
• Om fotonen från början har mindre energi än elektronen, så kan den vid kollisionen ta över en del av elektronens energi, vilket kallas för invers Comptonspridning.
• Walther Gerlach, född 1 augusti 1889 och död 10 augusti 1979, var en tysk fysiker, som tillsammans med Otto Stern upptäckte elektronens kvantiserade spinn (Stern-Gerlach-experimentet).
• Elektronen kan i teorin alltid ses som ett bundet tillstånd av de tre, med spinonen som bärare av elektronens spinn, orbitonen som bärare av orbitala frihetsgraden och chargonen som bärare av laddningen.
• Den fria elektronens rörelseenergi blir då skillnaden mellan den energi som kärnan gör sig av med och den energi som erfordras för att frigöra elektronen.
• Astronomiska observationer ger inte information om den mörka materians beståndsdelar, men om vi gör det mest naturliga antagandet om dess ursprung – en produkt av materiejämvikt i det heta tidiga universum – så begränsas beståndsdelarnas massa mellan ungefär elektronens massa och ca tio gånger blyatomens massa.

Förberedelsen av sidan tog: 107,96 ms.