Information om | Svenska ordet EPIDEMISJUKHUS

Exempel på hur man kan använda EPIDEMISJUKHUS i en mening

• Senare blev Snöstorps epidemisjukhus förklarat otjänligt vid en inspektion och de var därför tvungna att använda Nyhems sjukhus.
• Året efter tillkom ett epidemisjukhus bakom lasarettet och år 1926 inrättades ett barnbördshus i Stora Bosgårdens manbyggnad.
• Sjukhuset var avsedd för patienter utanför Örebro stad, eftersom Örebro stad förfogade över ett eget epidemisjukhus vid Skolgatan.
• Efter förordnanden och stipendier för studier utomlands var han överläkare vid Malmö epidemisjukhus 1908–1943 och biträdande lärare i epidemiologi vid Lunds universitet 1911–1943.
• Under specialistutbildningen tjänstgjorde han vid Stockholms epidemisjukhus, medicinkliniken i Skellefteå och vid Sachsska barnsjukhuset.
• Dalslands sjukhus i Bäckefors i Bengtsfors kommun byggdes 1930 och var från början en sjukstuga och ett epidemisjukhus i tidigare Älvsborgs län.
• Han var tillförordnad provinsialläkare vid olika distrikt 1929–1931, stadsläkare i Söderhamns stad 1931–1946, tillförordnad läkare vid Söderhamns epidemisjukhus 1932–1941, provinsialläkare i Bergby distrikt 1947–1952 och i Bollnäs distrikt 1952–1966.
• Kling erhöll sin kliniska skolning vid Stockholms epidemisjukhus, där han var underläkare 1914–1917 och arbetade med vaccination mot vattenkoppor och konvalescentserumterapin vid scharlakansfeber.
• Lichtenstein, som var grosshandlarson, blev medicine doktor 1917 med avhandlingen Hämatologiska studier å för tidigt födda barn, docent i pediatrik vid Karolinska institutet samma år och var överläkare vid Stockholms epidemisjukhus 1924-32.
• Han var extra läkare vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm 1948, Stockholms epidemisjukhus 1948–50, barnläkare vid Internationella flyktinghjälpen vid flyktingtransporter till Australien 1950, underläkare vid medicinska avdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus 1950–52, vikarierande förste underläkare vid psykiatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset 1952, läkare vid Stockholms stads psykiska barna- och ungdomsvård i Hökarängen 1953–57 samt rådgivande psykiater vid Hammargårdens skolhem i Skå socken från 1955.
• Bergman blev medicine doktor i Stockholm 1925, docent i bakteriologi och serologi vid Karolinska institutet 1930, var 1933–1946 docent där i bakteriologi och hygien och 1933–1946 överläkare vid Stockholms epidemisjukhus.
• ordinarie andre underläkare vid Umeå lasaretts kirurgiska avdelning 1934–1937, blev andre underläkare vid Söderhamns lasarett 1937, förste dito 1938, underläkare vid Moheds sanatorium 1940, tillförordnad underläkare vid Stockholms epidemisjukhus 1942, underläkare vid Sachsska barnsjukhuset 1943, stadsläkare i Tidaholm 1944, i Söderhamn 1948, förste stadsläkare i Söderhamn 1955 och provinsialläkare i Enköping 1959.
• Han blev extra läkare vid reumatologiska kliniken på Lunds lasarett 1943, var extra läkare och underläkare vid medicinska kliniken på Malmö allmänna sjukhus 1946–1950, underläkare vid Malmö epidemisjukhus 1950–1952 och vid Flensburgska barnsjukhuset i Malmö 1952.
• Han var amanuens i anatomi i Uppsala 1904–1905, assistent vid Karolinska institutets pediatriska poliklinik 1909, underläkare vid Stockholms epidemisjukhus 1909–1910, underläkare vid Falköpings lasarett 1910–1911, amanuens vid Allmänna barnhuset 1911–1912, vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt 1912–1913, förste assistent vid Karolinska institutets pediatriska poliklinik 1913–1917, läkare vid Stockholms stads spädbarnshem från 1918, vid Sunnerdahls hemskola från 1917, vid Norra Latin från 1925 och överläkare i Livförsäkringsbolaget Balder från 1941.
• Han blev extra läkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt samt Stockholms epidemisjukhus 1922, var amanuens och biträdande läkare vid Göteborgs barnsjukhus 1923–1926, praktiserande läkare i Göteborg från 1926, läkare vid Mjölkdroppen där från 1927, skolläkare vid Göteborg Västra realskola 1928–1934 och vid Vasa högre allmänna läroverk från 1934 samt biträdande läkare vid Göteborgs tuberkulosdispensär från 1929.
• förste underläkare vid lasarettet i Alingsås 1934–1936, vid Stockholms epidemisjukhus 1937, innehade diverse provinsialläkarförordnanden i Värnamo, Grönskåra och Hede distrikt 1937, var extra läkare vid epidemivården i Västerbottens län 1938, innehade provinsialläkarförordnanden i Ljungskile, Vindelns, Vilhelmina och Stensele distrikt 1938, var förste underläkare vid Norrtulls sjukhus i Stockholm 1939 och andre läkare vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm 1941.
• Han var läkare vid Furusunds havsbad i Stockholms län 1859 och 1860, praktiserande läkare i Norrköping från 1860, tillförordnad lasarettsläkare där 1861–1862, läkare vid kronohäktet där från 1863, järnvägsläkare vid bandelen Norrköping–Gistad 1873–1876, läkare vid Norrköpings epidemisjukhus 1881–1884, andre stadsläkare i Norrköping 1884–1885 och stadsdistriktsläkare där 1885–1895.
• amanuens vid Serafimerlasarettets poliklinik för ögonsjukdomar fyra månader 1910–1911, underläkare vid Göteborgs epidemisjukhus 1911–1912, extra provinsialläkare i Björnlunda distrikt 1914–1927, provinsialläkare i Hudiksvalls distrikt 1927–1932, provinsialläkare i Håby distrikt samt dispensärläkare där från 1933.
• Han var extra ordinarie amanuens och amanuens på Uppsala universitets anatomiska institution 1922 och 1923, assistentläkare på Borås lasarett 1927, andre underläkare på Arvika sanatorium 1927–1929, på Helsingborgs lasaretts medicinska avdelning 1929, extra läkare och tillförordnad underläkare på Jönköpings lasaretts medicinska avdelning 1929–1930, underläkare på Borås lasaretts medicinska avdelning 1930–1932, biträdande läkare på Göteborgs epidemisjukhus 1932–1933, t.
• Han var läkare från 1941, bland annat infektionsläkare på Stockholms epidemisjukhus, och blev flygläkare i Flygvapnet 1956.

Förberedelsen av sidan tog: 176,05 ms.