Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ERIKSSON

Definition av ERIKSSON

1. ett efternamn

Exempel på hur man kan använda ERIKSSON i en mening

• Bo Jonsson (Grip), född senast i början av 1335, död 20 augusti 1386, var en svensk väpnare, riksråd, drots och därmed under sin levnad en av de mäktigaste i Sverige näst kungen, Magnus Eriksson, och senare kung Albrekt av Mecklenburg.
• Erik Eriksson (oegentligt kallad Erik XI) senare även kallad Erik läspe och halte, var kung av Sverige.
• Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm.
• Gustav Eriksson Vasa den yngre, född 28 januari 1568, död i februari 1607 i Kasjin i Ryssland, var en svensk prins.
• Bo Jonsson (Grip), född senast i början av 1335, död 20 augusti 1386, var en svensk väpnare, riksråd, drots och därmed under sin levnad en av de mäktigaste i Sverige näst kungen, Magnus Eriksson, och senare kung Albrekt av Mecklenburg.
• Erik Eriksson (oegentligt kallad Erik XI) senare även kallad Erik läspe och halte, var kung av Sverige.
• Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm.
• Gustav Eriksson Vasa den yngre, född 28 januari 1568, död i februari 1607 i Kasjin i Ryssland, var en svensk prins.
• Riksrådet Lars Eriksson Sparre förlänades tomten av kronan 1629, och lät uppföra ett stenhus, vars källare finns kvar under palatset.
• Gustav Eriksson Stenbock, riksråd, riddare, född 11 september 1575 på Hörningsholms slott i Mörkö socken, Södermanland, död 16 juni 1629 i Stockholm, var en svensk friherre och ämbetsman.
• Ebba Grön var ett svenskt punkband som bildades december 1977 i Rågsved utanför Stockholm av sångaren och gitarristen Joakim Thåström, trummisen Gunnar Ljungstedt och basisten Lennart "Fjodor" Eriksson.
• Magnus Eriksson, född i april eller maj 1316, död 1 december 1374 (drunkning), var kung av Sverige 1319–1364, kung av Norge 1319–1355 som Magnus VII och kung av Skåne 1332–1360.
• Blanka av Namur (Blanche), född cirka 1320, död 1363, var grevinna av vad som nu är en provins i Belgien och blev svensk, norsk och skånsk drottning från år 1335 genom sitt äktenskap med kung Magnus Eriksson.
• Då Sverkers far, kung Karl dödats 1167 på Visingsö av Knut Eriksson i kampen om kungakronan, fördes Sverker till sin mor Kristina "hvítaleð"s släkt i Danmark för en säkrare uppväxt.
• Helén var son till tillsynsläraren Gustaf Helén och Ingeborg Andersson och gifte sig 1938 med läroverksadjunkten Ingrid Rying (1917–1999), dotter till överläraren Karl-Johan Rying och Märta Eriksson.
• Vid elva års ålder åtföljde han sin farbror, riksrådet Sten Eriksson (Leijonhufvud), på dennes friarebeskickning till Hessen-Kassel och blev jämte honom anhållen i Danmark 20 februari 1563.
• Erik Brahe (1552–1614) hade i en förbindelse med Anna Filipsdotter Kern, en dotter till fältskären och befallningsmannen Filip Kern, den utomäktenskapliga sonen Gustav Eriksson (1598–1666).
• Erik Johansson var son till Johan Kristiernsson och Birgitta Gustavsdotter och blev som vuxen, i sitt gifte med Cecilia Månsdotter, far till Gustav Eriksson – sedermera svensk kung och riksbyggare, mer känd under namnet Gustav Vasa.
• Ätten uppsteg med Gustav Eriksson på Sveriges tron, och med Sigismund på Polens; medlemmar satt på Sveriges tron 1523–1654 och på Polens 1584–1668.
• Hennes mor gifte senare om sig med Nils Eriksson (Gyllenstierna), och deras dotter Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) (gift med riksföreståndaren Sten Sture den yngre), var alltså Cecilias halvsyster.

Förberedelsen av sidan tog: 245,24 ms.