Anagram & Information om | Svenska ordet ERVALLA

Exempel på hur man kan använda ERVALLA i en mening

• Den vanligaste tolkningen av ortnamnet Ervalla, som år 1415 skrevs Ærwala, är att namnets förled syftar på det fornsvenska ordet ær 'god skörd' eller på det fornsvenska ærdh "gröda, årsväxt", och att efterleden syftar på dialektordet val, som betyder "röjning" m.
• Järle (tidigare även Jerle) är en småort i Ervalla socken i Örebro kommun, på gränsen till Nora kommun.
• Den vanligaste tolkningen av ortnamnet Ervalla, som år 1415 skrevs Ærwala, är att namnets förled syftar på det fornsvenska ordet ær 'god skörd' eller på det fornsvenska ærdh "gröda, årsväxt", och att efterleden syftar på dialektordet val, som betyder "röjning" m.
• Järle (tidigare även Jerle) är en småort i Ervalla socken i Örebro kommun, på gränsen till Nora kommun.
• Det skulle användas vid byggandet av Norbergs Järnväg, men fungerade dåligt och blev senare ombyggt och använt vid Nora Ervalla Järnväg.
• Ebba Månsdotter var dotter till den i Västgötaherrarnas uppror på Gustav Vasas tid bekante riksrådet Måns Bryntesson (Lilliehöök) och Brita Jönsdotter (Roos av Ervalla).
• År 2002 uppgick Ervalla, Hovsta och Kils församlingar i Axbergs församling som därefter utgjorde ett eget pastorat.
• Stiftare är Region Örebro län, Örebro kommun, Nora kommun, Nora Bergslags Veteran-Jernväg, Örebro läns museum, Järle byalag, Hembygdsföreningen Noraskog, Ervalla hembygdsförening och Axberg-Hovsta hembygdsförening.
• Slutligen viker Dyltaån åter åt öster, förbi Dylta kvarn och Ervalla station, för att slutligen mynna i sjön Väringen.
• Gården gick så fram till 1658 i arv inom släkterna Läma, Leijon, Roos af Ervalla, Thott, Lilliehöök, Lewenhaupt, Bielke och Brahe.
• Roos af Hjelmsäter är även släkt med den i efterhand benämnda ätten Roos av Ervalla som sannolikt utslocknade på svärdssidan på 1400-talet.
• Roos av Ervalla – en medeltida svensk släkt med samma ursprung som Roos af Hjelmsäter men som antas ha utslocknat på 1400-talet.
• Kyrkan var centrum för Åkerbo prosteri som omfattade 17 socknar, nämligen: Fellingsbro, Medåker, Västra Skedvi, Himmeta, Bro, Malma, Odensvi, Köping, Kungs Barkarö, Björskog, Arboga, Lindesberg, Skinnskatteberg, Näsby, Ervalla, Ramsberg och Ljusnarsberg.
• Socknen gränsade i norr till Nora socken och Ervalla socken, i öster till Ödeby socken och Glanshammars socken, i söder till Rinkaby socken och Hovsta socken, och i väster till Kils socken.
• Bolaget bedrev järnvägstrafik med egna fordon och bana, sammanlagt 173 km på sträckorna Bredsjö – Gyttorp – Karlskoga – Otterbäcken och Gyttorp – Nora – Ervalla.
• En altartavla som ersatte den gamla som brann upp 1789 och som blev renoverad år 1850 bekostad av Ervalla säteris ägare L.
• Ättens stamfader anges i Anreps ättartavor vara en Johan Bengtsson Hök, som tituleras brukspatron i Närke och inspektor, och om vilken det uppges att han hade överinseendet av bygget av Ervalla kyrka.
• Jöns Ulfsson (Roos till Ervalla), som 1498 lät upprätta en jordebok över sina gods, förtecknade bland dessa en äng Medelängen, som var utarrenderad till en bonde i Västgöthyttan mot en uppsättning hästskor om året.
• Ervalla station var slutstationen för Sveriges första båda normalspåriga järnvägar, Nora Ervalla Järnväg och Köping-Hults Järnväg.

Förberedelsen av sidan tog: 91,72 ms.