Definition & Betydelse | Svenska ordet FÖRORDNANDEN

Definition av FÖRORDNANDEN

1. böjningsform av förordnande

Exempel på hur man kan använda FÖRORDNANDEN i en mening

• Denna dualism kan sägas vara grunden för utformningen av hans testamentariska förordnanden om Nobelprisets syfte "att komma mänskligheten till den största nytta" och det särskilda fredspriset.
• Efter pensioneringen 1992 innehade han som emeritus flera förordnanden som vice pastor eller vikarierande kyrkoherde i södra Dalsland.
• Hon var småskollärare och gick 1917 FA:s officersskola i New York varefter hon hade olika förordnanden som officer i USA och Sverige.
• Efter åtskilliga förordnanden dels som stipendiat i Fältläkarkåren, dels som civil läkare blev han 1888 biträdande läkare vid Växjö hospital, 1897 asylläkare vid Lunds asyl och 1899 asylläkare vid Uppsala asyl.
• Efter studentexamen 1905 i Luleå blev han student vid Uppsala universitet 1905, avlade teologisk-filosofisk examen 1906, var tillförordnad rektor vid statens småskoleseminarium i Murjek 1909, teologie kandidatexamen 1910, vice lektor i Hudiksvall 1910, praktiskt teologiskt prov 1911, folkskollärareexamen i Uppsala 1911, prästvigd för Luleå stift 1912, förordnanden i Torsåkers församling, Gästrikland, Uppsala ärkestift och Nederluleå församling, Norrbotten, tillf.
• Efter förordnanden som amanuens, underläkare och biträdande läkare på Stockholms och Uppsala hospital 1901–1906 blev han överläkare på Södra provisoriska sinnessjukhuset i Stockholm 1906 och utnämndes 1908 till överläkare och direktör vid Stockholms stads sinnessjukhus Långbro.
• Falk blev juris kandidat vid Lunds universitet 1894, tjänstgjorde sedan i och under Svea hovrätt samt i Kammarkollegium, 1898–1903 även som sekreterare hos flera riksdagsutskott, blev sekreterare hos Försäkringsinspektionen 1903 samt innehade därefter åtskilliga förordnanden inom lagstiftningsarbetet.
• Han hade diverse förordnanden som provinsialläkare och lasarettsläkare 1919–1922, var underläkare vid Mariestads lasarett 1921–1924, extra läkare vid Uppsala universitets ögonklinik 1925, ögonläkare vid Umeå lasarett 1926–1929 och vidare lasarettsläkare vid ögonavdelningen där från 1930.
• Efter förordnanden, bland annat vid Allmänna barnbördshuset, 1925-30 var han biträdande lärare i dessa ämnen vid Karolinska institutet 1929-32 och extra överläkare på provisoriska obstetriska avdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus 1931-32.
• En mångfald förordnanden följde, såsom regementskvartermästare vid Åbo läns regemente 1793, major vid armén 1798, överadjutant hos kung Gustav IV Adolf 1802, generaladjutant och överstelöjtnant vid hertig Carls drabantkår 1803.
• Efter förordnanden och stipendier för studier utomlands var han överläkare vid Malmö epidemisjukhus 1908–1943 och biträdande lärare i epidemiologi vid Lunds universitet 1911–1943.
• Efter förordnanden i By, Ekshärad, Södra Finnskoga och Karlstad blev han 1901 pastoratsadjunkt i Karlstad.
• Han hade sedermera förordnanden som läkare, bland annat som underläkare vid danska armén i Slesvig 1850 och som uppbördsläkare (och zoolog) på fregatten Eugenie under dess världsomsegling (1851–1853; i berättelsen om expeditionen utarbetade han avdelningen zoologi, Annulata, 2 häften, 1857–1858), var 1853–1856 prosektor och anatomie adjunkt vid Karolinska institutet och tjänstgjorde från 1854 tillfälligt, men sedan 1856 som tillförordnad och 1859–1888 som ordinarie professor vid Veterinärinrättningen (sedan 1867 Veterinärinstitutet), där han jämväl var föreståndare 1856–1862 och 1872–1886.
• Han prästvigdes 1953, innehade förordnanden i Luleå stift 1953 och Uppsala ärkestift 1958, var lärare vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 1953–58 och 1961–64 samt professor i exegetisk teologi vid Lunds universitet från 1965.
• Welander innehade diverse förordnanden 1937–40, bland annat som assisterande läkare på medicinska avdelningen i Nyköping, underläkare på Serafimerlasarettet (neurokirurgi) 1940–42, neurologiska kliniken 1942–48 och 1952–53 samt på Karolinska sjukhuset (psykiatri) 1948–52.
• Efter förordnanden som vice pastor i Linderöd och vice pastor och vice komminister i Hällaryd 1929 utnämndes han till ordinarie komminister där 1930 och till kyrkoherde i Kverrestad och Smedstorp 1937.
• Öster blev medicine licentiat vid Karolinska institutet i Stockholm 1932, innehade förordnanden vid Karlstads lasarett och olika sinnessjukhus, var chef för Västra Ny sjukhus i Bona 1948–51, överläkare vid Birgittas sjukhus i Vadstena 1951–55, vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala 1955–57, var medicinalråd och chef för byrån för social- och rättspsykiatri 1957–69 samt förtroendeläkare vid försäkringskassan i Älvsborgs län 1971–75.
• Eklund var sekreterare i Sinnessjuknämnden 1950–52, innehade kortare förordnanden hos Medicinalstyrelsen som biträdande föredragande inom socialpsykiatriska byrån och som inspektör för sinnesslövården, överinspektör för sinnessjukvården och byråchef vid Medicinalstyrelsens sinnessjukvårdsbyrå 1951–61.
• Hagberg, som var son till lasarettsläkare Eric Hagberg och konstnär Gulli Zachau, blev medicine licentiat vid Uppsala universitet 1950, medicine doktor 1953, docent i pediatrik i Uppsala 1956, innehade olika förordnanden 1943–1960, blev biträdande överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 1960, forskningsläkare i barnneurologi vid Statens medicinska forskningsråd 1964, laborator i barnneurologi vid Uppsala universitet 1967, biträdande professor där 1969 samt professor i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare vid barnmedicinska kliniken på Östra sjukhuset i Göteborg 1971–1989.
• Böttiger innehade ett flertal förordnanden, bland annat som garnisons- och sjukhusläkare på Karlsborgs fästning 1840–1841, pensioner i fältläkarkåren 1845, uppbördsläkare på korvetten Najaden under en expedition i Östersjön och Nordsjön 1845 och som amanuens vid Serafimerlasarettets medicinska klinik 1846–1847.

Förberedelsen av sidan tog: 145,17 ms.