Definition & Betydelse | Svenska ordet FÖRSVARSBESLUT

Definition av FÖRSVARSBESLUT

1. (politiskt) beslut angående (rikets militära) försvar

Exempel på hur man kan använda FÖRSVARSBESLUT i en mening

• Försvarsbeslutet 1925 var ett försvarsbeslut som fattades av Sveriges riksdag den 26 maj 1925 och trädde i kraft den 1 januari 1928.
• Inför 1901 års försvarsbeslut föreslog chefen för generalstaben, generalmajor Axel Rappe, att ett nytt infanteriregemente skulle bildas inom I.
• Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslogs det i 1930 års försvarskommissionens betänkande som offentliggjordes 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer.
• Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas, jämte Armén och Marinen, som en självständig försvarsgren.
• Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas som en självständig försvarsgren jämte Armén och Marinen.
• I och med genomförandet av 1925 års försvarsbeslut bröts väsentliga delar av det tidigare rangordningssystemet sönder.
• Skjutfältet förlades till Villingsberg dels för att 1942 års försvarsbeslut föreslog att Bergslagens artilleriregemente (A 9) skulle bildas och förläggas till Kristinehamn och dels för att ge Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro bättre övningsmöjligheter, eftersom infanteriet tillfördes Granatkastare m/41 som krävde ett större skjutområde.
• I Sverige bildades pansartrupper genom 1942 års försvarsbeslut, då regementena I2, K2, I10 och I9 ombildades till pansarregementena P1, P2, P3 och P4.
• Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslog 1930 års försvarskommissions betänkande som kom år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju, samtidigt skulle en flottiljorganisation införas.
• Genom 1925 års försvarsbeslut fick dock kustartilleriet en i många avseenden förändrad organisation, där bland annat Älvsborgs kustartillerikår utgick den 30 oktober 1926.
• Vid 1925 års försvarsbeslut beslöts att vad som tidigare varit arméns respektive marinens flygväsenden skulle slås samman till en ny försvarsgren, Flygvapnet.
• Regeringen gav i samband med 1996 års försvarsbeslut Försvarsmakten i uppgift att inrätta ett gemensamt minröjningscentrum för totalförsvaret.
• I 1936 års försvarsbeslut konstaterades att landets då till antalet sju flygflottiljer var för sårbara, och möjligheten till att bygga kompletterande "Främre baser" skulle utredas.
• Krigsflygskolan kom till genom 1925 års försvarsbeslut, där det fastställdes att Sverige skulle ha ett självständigt Flygvapen, det vill säga att den flygverksamhet som hittills fanns inom armén och marinen skulle överföras till den nya försvarsgrenen.
• I 1942 års försvarsbeslut togs förslaget fram att köpa kryssare från USA eller Italien men dessa avslogs.
• Mellan åren 1901 och 1958 fattades försvarsbesluten ungefär vart tionde år, med undantag av 1942 års försvarsbeslut, vilket tillkom på grund av andra världskriget.
• År 1919 stod en kasern avsedd för två kompanier färdig, dock avbröts byggnationen av det resterade etablissementet, det i väntan på kommande försvarsbeslut.
• Uppgiften skulle enligt förbundet vara att genom upplysning och opinionsbildning arbeta för en förstärkning av det svenska försvaret, med inriktning på att för framtiden kunna förhindra en upprepning av det svaghetstillstånd, som blivit en följd av 1925 års försvarsbeslut.
• När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 stod Sveriges krigsmakt på samma bräckliga grund som efter 1925 års försvarsbeslut, genom en dåligt utrustad och samövad Krigsmakt, i praktiken stod man med ett neutralitetsförsvar istället för ett existensförsvar.
• Genom 1925 års försvarsbeslut utgick kompaniet i Sollefteå, medan de kvarstående kompanierna numrerades.

Förberedelsen av sidan tog: 158,97 ms.