Definition & Betydelse | Svenska ordet FUGOR


FUGOR

Definition av FUGOR

  1. böjningsform av fuga

Antal bokstäver

5

Är palindrom

Nej

3
FU
GO
OR

3

3

17
FO
FOG
FOR
FRU
FU
FUR
GO


Sök efter FUGOR på:



Exempel på hur man kan använda FUGOR i en mening

  • Dock trivdes inte Beethoven heller hos Albrechtsberger på grund av hans föråldrade och akademiska sätt att undervisa, och han sattes att endast komponera fugor hela dagarna vilket inte gav honom något.
  • Den vanligaste versionen innehåller 14 fugor och fyra kanoner, men verket fullbordades inte av Bach och den sista fugan slutar mitt i.
  • Under barocken var toccata ofta en titel på ett fritt stycke (liksom Preludium respektive Fantasi), som mycket väl kunde inkludera en eller två fugor.
  • Pachelbel var organist vid Sankt Jacobs kyrka i Nürnberg och komponerade fugor för orgel och klaver.
  • Under barocken var fantasi ofta titeln på ett fritt stycke (liksom preludium respektive toccata), som mycket väl kunde inkludera en eller två fugor.
  • Han gav ursprungligen denna titel till en bok med preludier och fugor i alla de 24 olika tonarterna (12 dur- och 12 molltonarter).
  • För övrigt skrev han fyra symfonier, ouvertyrer, konserter, pianotrior, pianokvartetter, pianokvintetter och en pianosextett, stråkkvartetter, preludier och fugor samt körverk.
  • Huber skrev Tell-symfoni, Böcklin-symfoni och Heroisk symfoni samt ytterligare fyra symfonier, operorna Weltfrühling (1894), Kudrun (1896), Simplicius (1912) och Frutta di mare (1914) samt oratoriet Weissagung und erfüllung (1913), kantater, konserter, kammarmusik, körer, visor och pianostycken, bland dessa senare fyrhändiga preludier och fugor efter mönstret av Bachs "Wohltemperiertes Klavier", med mera.
  • Hans produktion var avsevärd: fler än 150 publicerade verk inom praktiskt taget alla genrer, inklusive fyra operor, fyra symfonier, fyra stråkkvartetter, två storskaliga kantater med orkester, andra orkesterverk, kammarmusik, 24 preludier och 24 fugor för piano, samt vokalverk av alla slag.
  • Anseende åtnjöt däremot hans instrumentalverk (symfonier, oktett, kvintetter, kvartetter, trior, duetter för olika sammanställningar av stråk- och blåsinstrument, violinsonater, pianosonater, etyder, fugor med mera) och i ännu högre grad hans teoretiska arbeten.
  • Han var en berömd orgelspelare, gjorde sig känd genom sin Kunst des Orgelspiels (två band, 8:e–9:e upplagorna 1877), skrev bland annat sonater, fugor, för- och efterspel för orgel, pianosonater samt manskörer, deltog i utgivningen av "Orgelarchiv", "Orgelfreund" och orgeltidningen "Urania" samt författade Geschichte des Orgelspiels im 14.
  • Steenbergs kompositioner är främst kyrkliga kantater och körmusik samt orgelmusik som preludier, fugor, orgelkoraler och liknande.
  • Han arbetade som kantor i Gräfenrode och komponerade orgelmusik som bestod av preludier, fugor, allemander, sarabander, giguer, sviter med mera.
  • Codor var vanliga under Wienklassicismen, i fugor, menuetter och särskilt i sonater, men förekommer även i mer sentida musik.


Förberedelsen av sidan tog: 100,75 ms.