Definition & Betydelse | Svenska ordet FYSIKALISKA

Definition av FYSIKALISKA

1. böjningsform av fysikalisk

Exempel på hur man kan använda FYSIKALISKA i en mening

• Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.
• SI-grundenheten för energi är joule (J), men även enheterna kalori (cal), voltamperesekund (V · A · s), wattimme (W · h) och elektronvolt (eV) används, mest beroende på att energi historiskt har tolkats som olika kvantiteter i olika fysikaliska sammanhang fram till 1900-talet.
• Storhets-symbol elektrisk spänning (tyska Unterschied, "differens", "skillnad") i fysikaliska formler (som till exempel Ohms lag).
• Mätinstrument – en anordning av fysisk eller immateriell konstruktion som används för att mäta en eller flera fysikaliska storheter.
• Svante Arrhenius brukar tillsammans med Wilhelm Ostwald och Jacobus Henricus van't Hoff räknas som den fysikaliska kemins grundare.
• Fundamental växelverkan, de fyra fundamentala naturkrafterna eller bara växelverkan är de fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter.
• Atmosfären, biosfären, hydrosfären och geosfären (fasta jorden) utgör samverkande system som analyseras med fysikaliska, kemiska, biologiska och matematiska metoder.
• Statik är inom fysik den gren av klassisk mekanik som berör fysikaliska system som är i statisk jämvikt, d.
• Till exempel skulle aritmetik kunna reduceras till logik (logicism) och mentala processer kunna beskrivas som fysikaliska processer.
• Integraler används för att beskriva och beräkna geometriska och fysikaliska storheter som längd, area, massa, volym och flöde, där den kan beskrivas som en summa av en variabel.
• De används därför ofta för att beskriva fysikaliska storheter med magnitud och riktning i rummet, som till exempel kraft, hastighet, acceleration, elektriskt fält och magnetfält.
• En kemisk serie är en grupp av grundämnen och i vissa fall andra kemiska ämnen vilkas fysikaliska och kemiska egenskaper förändras progressivt från ena ändan till den andra i serien.
• Han fick Nobelpriset i fysik 1983 med motiveringen "för hans teoretiska studier av de fysikaliska processer, som är av betydelse för stjärnornas struktur och utveckling".
• Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi (eller arbete) per tidsenhet.
• Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
• Inom fysiken är isotropi en fysikalisk term för fallet när de fysikaliska egenskaperna förhåller sig lika i alla riktningar.
• Anisotropi (”icke-isotrop”; bildat av isotrop) är en fysikalisk term som innebär att ett material har olika fysikaliska egenskaper i olika riktningar.
• Fas (termodynamik) – inom kemi och fysik, en ansamling av materia som har homogena fysikaliska och kemiska egenskaper.
• De fundamentala byggstenarna inom strängteorin är endimensionella vibrerande strängar, vilket innebär att de har en rumslig utsträckning till skillnad från tidigare fysikaliska modeller som baserades på punktlika (noll-dimensionella) partiklar.
• Den ägnar sig åt att beskriva språkljud bland annat hur de bildas (talproduktion), deras fysikaliska egenskaper (akustisk fonetik) och hur de uppfattas och förstås (talperception).

Förberedelsen av sidan tog: 219,87 ms.