Definition & Betydelse | Svenska ordet GÅRDARNAS

Definition av GÅRDARNAS

1. böjningsform av gård

Exempel på hur man kan använda GÅRDARNAS i en mening

• Hjälltorp (Gerelderthorp) i skrift, men av gårdarnas namn att döma kan man genom ortnamnsforskning slå fast en mycket tidigare bebyggelse.
• Centrala delen i byn är avsatt som riksintresse för kulturbygd, med tanke på det öppna böljande landskapet och gårdarnas utspridda läge.
• Wijnbladh, som blev kapten vid fortifikationen, producerade en lång rad mönsterritningar för herrgårdar och uppgjorde generalplaner för gårdarnas närmaste omgivningar.
• Gränsen mellan Vistaberg, Glömsta och Fullersta ändrades några gångar och gårdarnas torp (bland annat Bergstorp, Rosenhill, Fågelsången och Nybygget) växlade därför mellan dem.
• I samband med att de gamla ägarna syskonen Wedin avled 1950 och gården styckades och såldes av, köpte Romell gården och började med att återställa den i sitt ursprungliga skick, såsom han mindes gårdarnas utseende från sin barndoms Gotland.
• Om gårdarnas och Rönninges historia utgav hon 1875 boken Beskrifning öfver Uttringe och Rönninge från 1480 till 1870.
• Det kulturhistoriska värdet ligger framförallt i den förtätade bymiljön och i att den ursprungliga bystrukturen är bevarad (endast fyra av gårdarna är utflyttade från bykärnan); men även i gårdarnas mycket enhetliga prägel och i de kringbyggda gårdsformerna, som härrör från äldre tiders tradition.
• Ombyggnad av kvarterets byggnader genomfördes 1991–93 varvid bland annat gårdarnas och fönstrens genuina karaktär bibehölls.
• I gårdarnas marker finns spår av gammalt skogsbruk, som tjärdalar, kolningsgropar, kolbottnar, beckgrytor och stengärdesgårdar.
• " I Svenska Dagbladet skrev Elisabeth Sörenson: "Svårigheterna har regissören i början av filmen och det har delvis med sagans konstruktion att göra: det är helt enkelt svårt att hålla reda på släktförhållandena och hämndmotiven så länge som handlingen försiggår i och kring de olika gårdarnas fållbänkar och det är litet halvmörkt.
• Kvarnarna i Skilleby och Vrå användes endast för gårdarnas eget behov och då till att mala gröpe till djurfoder.
• Ägaren och byggherren till gårdarnas huvudbyggnader var Adolf Ludvig Levin, en handelsman från Stockholm, som på 1770-talet även ägde större delen av Muskö.
• Den drevs mellan 1944 och 1965 och ägdes gemensamt av 11 bönder i Bjärme, vilka slagit sig samman för att öka produktiviteten och minska gårdarnas byggnadskostnader.
• Därmed inleddes en lokal ekologisk kollaps som på sikt skulle leda till sanderosion och underminera gårdarnas bärkraft.
• I samband med storskiftet, som syftade till att koncentrera gårdarnas åkermarker till större helheter, flyttades också många gårdar bort från byarna.

Förberedelsen av sidan tog: 121,54 ms.