Information om | Svenska ordet GEOTEKNISKA

Exempel på hur man kan använda GEOTEKNISKA i en mening

• Han inledde beskrivningen av öns geotekniska förhållanden, men det var främst genom sin avsevärda lokalkännedom som hans skrifter fick ett bestående värde.
• Han var amanuens vid Stockholms högskolas geografiska institution 1927–1930, vid nämnda högskolas geologiska institution 1933–1938, extra geolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) 1940, 1941 och 1950, utförde fältundersökningar och museiarbeten för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum 1936–1938, 1943–1945, geotekniska fältundersökningar 1942, 1946–1948, undersökning över Södermanlands naturgeografiska och bebyggelsehistoriska utveckling efter istiden (tillsammans med Maj-Britt Florin) 1933–1939.
• Wästlund var ledamot av direktionen för Statens geotekniska institut 1944–71, ordförande i statens betongkommitté från 1956, Nordiska betongförbundets normkommitté från 1961, Svenska betongföreningen 1948–52, vice ordförande i Svenska Teknologföreningen 1951–54, teknisk rådgivare i Internationella föreningen för bro- och byggnadskonstruktion 1947–65, vice ordförande från 1965, ordförande i dess svenska nationalkommitté från 1962, styrelseledamot i Europeiska betongkommittén 1957–71, vice ordförande 1966–71, ordförande Liaison Committee of the International Organizations of Civil Engineering 1963–65 och Réunion Internationale des Laboratoires d'Essais et de Recherches sur les Matériaux et les Constructions (Rilem) 1969–70.
• Bolinder var även lärare i byggnadsmekanik vid Tekniska skolan 1912–1924, delägare och medarbetare i konsultfirmorna Brokonstruktionsbyrån och Fabriksbyggnadsbyrån 1915–1923, redaktör för Teknisk Tidskrifts avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst 1921–1923, ordförande i Svenska väginstitutets direktion 1933–1949, ordförande i direktionen för Statens geotekniska institut 1944–1947, ledamot och sakkunnig i ett flertal kommittéer och utredningar.
• Under studietiden verkade han även som ingenjör vid Göteborgs hamningenjörskontor 1949, assistent i brobyggnad och byggnadsstatik vid CTH 1953 och statsgeoteknolog vid Statens geotekniska institut 1956.
• Med geoteknisk uppföljning avses observationer av hur marken eller de geotekniska strukturerna reagerar innan, under pågående byggverksamhet och/eller därefter.
• Han blev ingenjör vid stadsarkitektkontoret i Uppsala 1944, vid Statens geotekniska institut 1945, vid Ingenjörsfirman Jacobson & Widmark 1949, stadsplaneingenjör vid länsarkitektkontoret i Umeå 1949, Bengt Lekhammar arkitektkontor i Sundsvall 1957 och var biträdande länsarkitekt i Norrbottens län 1959–1965, expropriationstekniker där 1964–1966 samt chef för avdelningen för samhällsplanering vid Kommunernas konsultbyrå i Sundsvall från 1965.
• Han har på ett pedagogiskt och systematiskt sätt arbetat målmedvetet för att skapa förståelse för geotekniska problemställningar och en kunskapsuppbyggnad hos byggbranschens aktörer.
• Han anställdes 1921 vid Järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning och blev senare dess chef, utnämndes 1945 till docent i geologi vid Helsingfors universitet och blev 1948 den första innehavaren av en nyinrättad professur i grundbyggnad och jordbyggnadsmekanik vid Tekniska högskolan.
• Han var andra klassens baningenjör vid Järnvägsstyrelsen 1947–1950, geolog och chef för geotekniska sektionen 1950–1953 samt professor i grundbyggnad och jordbyggnadsmekanik vid Tekniska högskolan i Helsingfors från 1953.
• Statens geotekniska institut pekade i sin slutrapport på att kvicklera i området hade bidragit till skredets stora omfattning.

Förberedelsen av sidan tog: 108,57 ms.