Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet GODTYCKE

Definition av GODTYCKE

1. tyckande utan acceptabel motivering
2. samtycke
3. (numera föga brukligt) behag, vilja, lust
4. (överfört) eget tycke, uppfattning, omdöme
5. (överfört) egenmäktighet, självrådighet

Exempel på hur man kan använda GODTYCKE i en mening

• De eliminerar allt godtycke från enhetssystemet: ett utomjordiskt intelligent liv kan förväntas använda samma system.
• Rådsaristokratin får övertaget i dragkampen om kungamakten i det att principen om valkungadöme fastslås och att garantier mot godtycke i maktutövningen införs.
• En infallsvinkel är att alla samhällen av nödvändighet har en elit: det är endast en fråga om hur eliten legitimerar sin särställning, vilket är betingat av kultur och sociala faktorer och sålunda involverar ett mått av godtycke.
• Despotism, (grekiska despo'teia) eller despoti, kallas vanligen det slags monarkiska statsskick, vari monarken härskar obunden av alla lagar, blott enligt sitt eget godtycke.
• Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut.
• Gång på gång gjordes revideringar av bestämmelserna och till sist måste alla tryckalster underkastas kanslikollegiets kontroll – utgivandet blev därmed helt beroende av kungens godtycke.
• Både brott och straff måste vara väldefinierade i lagen: nullum crimen sine lege (inget brott utan stöd av lag) För att medborgare i en stat ska kunna åtnjuta rättssäkerhet, och skyddas mot godtycke i rättstillämpningen, måste de kunna förutse vilka handlingar som är straffbelagda.
• 1944 blev han färdig med en empirisk studie av rättvisa, och kom i denna till slutsatsen, att eftersom alla rättshandlingar bygger på värdeomdömen, och eftersom värden inte kan förklaras med logiken, måste rättens grundval vara godtycke.
• tryckfrihet, och en oförfärad fiende till allt slags orättfärdighet och godtycke, fördomar och missbruk.
• 1826 års författning var en skamfläck i Finlands lagstiftnings historia då en tjugondelen av landets befolkning överlämnades till godsägares och förvaltares godtycke.
• Danmark blev nu helt underkastat den ockuperande maktens godtycke, och den tyska definitionen av "judeproblemet" allt påtagligare.
• Han anses vara en av de första västerlänningar som fick kännedom om orättfärdigheterna och det godtycke som härskade i de kolonier som styrdes av de europeiska kolonialmakterna.
• Efter mordet på Walther Rathenau i juni 1922 genomdrev han en sträng undantagslag till republikens skydd, vilken på mer eller mindre monarkiskt sinnat borgerligt håll häftigt kritiserades såsom ledande till godtycke och partipolitisk förföljelse.
• Han omorganiserade Dublins förut eländiga polisväsen, bröt Oranienordens laglösa godtycke i Ulster, styrde med opartisk rättvisa, inskärpte hos godsägarna, att "egendom medför sina förpliktelser lika väl som sina rättigheter" och lyckades förmå Daniel O'Connell att inställa sin häftiga "repeal-agitation" (för upplösning av unionen med Storbritannien).
• Genom lagen av den 12 februari 1887 vidtogs många förändringar i den ryska rättskipningen i strid mot 1864 års reformprogram, till exempel det nya stadgandet, att antagande av icke-kristna trosbekännare i jury gjordes beroende av justitieministerns godtycke.
• I och för sig var det också en oegentlighet, att en dylik politisk makt kunde utövas av ämbetsverk, men då detta i det gamla Frankrike var den enda skrankan mot kungamaktens godtycke, blev de Maupeous åtgärder i högsta grad förhatliga såsom innebärande despotismens fullständiga genomförande.
• Som tidigare varit fallet skulle riksdagarna inte längre sammankallas utifrån konungens godtycke utan blev med denna riksdagordning en fastare del av statslivet och skulle sammanträda minst vart femte år.
• Bönderna i norra Österbotten hade blivit uppbragta över tätt återkommande exekutiva auktioner, vilka berodde på skuldsättning som uppkommit under de goda tiderna på 1920-talet, och över åtgärder som de uppfattade som godtycke bland tjänstemännen, särskilt bland dem som förrättade bland annat utmätningar.
• Journalisten Thord Eriksson påpekar i boken Dom som stod kvar att de visuella åldersbedömningarnas riktighet samt antalet berörda är okända, men att det finns vittnesmål om godtycke.
• Hon har publicerat Nondiskriminering i EEC (1973), Discrimination on Grounds of Nationality (1977), Saklighet och godtycke (1981), Rättsstaten åter! (1985) och Sverige och rättsstaten på 2000-talet (2008) samt rättsvetenskapliga artiklar i Svensk Juristtidning och debattinlägg, speciellt om rättssäkerhet.

Förberedelsen av sidan tog: 153,17 ms.