Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet HELTAL

Definition av HELTAL

1. (matematik) ett tal som anger ett antal utan decimaler, till skillnad från exempelvis rationella tal; mängden av alla heltal betecknas ℤ eller Z och är lika med {0,±1,±2,...}

Exempel på hur man kan använda HELTAL i en mening

• Masstalet är ett heltal, som uttrycker ett antal partiklar enligt ovan, och i strikt mening något helt annat än isotopmassa och atommassa.
• Inom matematiken är definitionen av tal vidare och inkluderar bland annat naturliga tal, heltal, negativa tal, rationella tal, reella tal och komplexa tal med mera.
• Ett perfekt tal eller fullkomligt tal är inom talteorin ett heltal n för vilket summan av alla sina positiva delare, inklusive n självt, är lika med 2n.
• Exempelvis är 21 och 10 relativt prima då inget heltal större än 1 delar dem båda, men 21 och 15 är inte relativt prima eftersom båda är delbara med 3.
• är en sann utsaga, därför att det finns minst ett heltal, nämligen talet 2, som multiplicerat med 3 ger produkten 6.
• Om vi utgår från alla heltal som vårt universum, så är komplementet av mängden av alla udda tal lika med mängden av alla jämna tal.
• Diskret matematik blir därmed en delmängd av kontinuerlig matematik som hanterar både heltal och decimaltal.
• Om n är ett positivt heltal, då definieras φ(n) som antalet positiva heltal mindre än eller lika med n som är relativt prima med n.
• Egyptierna använde till exempel prickar över sina symboler för heltal för att markera att de var bråk, exempelvis kunde iii betyda 1/3.
• Talsystem, talbeteckningssystem eller siffersystem används för att med hjälp av symboler eller grupper av symboler beteckna tal, i första hand positiva heltal.
• Inom matematiken är irrationella tal reella tal som inte är rationella tal, det vill säga tal som inte kan skrivas som a/b, där a och b är heltal samt b skilt från noll.
• För den enklaste aritmetiken, den för positiva heltal, är differensen c det som återstår när man tagit bort b från a.
• En följd av Euklides algoritm är Bézouts identitet, som säger att den största gemensamma delaren till två tal a,b kan skrivas som en linjärkombination av talen ax+by (x,y heltal).
• Med utgångspunkt från detta antagande skall det visas att regeln är sann för nästa positiva heltal, det vill säga att.
• En aritmetisk funktion (eller talteoretisk funktion) f(n) är inom talteorin en funktion med definitionsmängd alla positiva heltal och målmängd de komplexa talen.
• Till exempel är exponentiering högerdistributiv men inte vänsterdistributiv med avseende på multiplikation i mängden av positiva heltal:.
• Syftet med faktoriseringar är ofta att reducera något till "grundläggande byggstenar", såsom heltal till primtal eller polynom till irreducibla polynom.
• Inom matematiken är den största gemensamma delaren (förkortat SGD) av två eller flera heltal vilka alla inte är noll det största heltal som delar alla talen.
• Minsta gemensamma nämnare, förkortat MGN, är ett heltal som används när man ska förenkla summan av rationella tal (tal skrivna som bråk) eller polynom skrivna som bråk och är den minsta gemensamma multipeln av bråktalens nämnare.
• Vänskapliga tal är två heltal som är relaterade till varandra på så sätt att summan av det ena talets delare är lika med det andra talet och vice versa.

Förberedelsen av sidan tog: 137,47 ms.