Definition & Betydelse | Svenska ordet HEMMANEN

Definition av HEMMANEN

1. böjningsform av hemman

Exempel på hur man kan använda HEMMANEN i en mening

• Den 1 januari 1920 (enligt beslut den 31 december 1919) överfördes hemmanen 1/4 mantal Borg nummer 1 och 1 mantal Sandvik nummer 1 till Valdemarsviks församling.
• Före 1872 tillhörde Moshults fjärding Konga härad, bestående av hemmanen Skränbohult, Gåsamåla Askaremåla, Påvelsmåla, Moshultamåla och Moshult och hörde till Ljuders jordebokssocken.
• Eftersom hemmanen i bergslagen upprättades i anslutning till malmfyndigheter, kom merparten hemman att klassas som sådana.
• 1 januari 1919 (enligt beslut den 1 juli 1918) överfördes till Arvika stadsförsamling från Arvika landsförsamling ett område omfattande vissa delar av hemmanen Solberga nr 1 och Vik nr 1 samt lägenheterna Sandlyckan, Varvet och Åsen.
• Öinge fjerding bestod av hemmanen Forsa qvarn, Hult, Lilla Bjernared, Slättellynga, Öinge samt Bjernared.
• 1316 upptas dock två kyrkolandbor och en landbo tillhörig femte kanonikatet i Uppsala domkringa i hertig Valdemars jordebok, vilka utifrån vad som framgår av senare dokument om hemmanen låg i Gåvsta.
• Solberga ligger vid Södra stambanan och tillkom som stationssamhälle på mark som tillhört hemmanen Påskarp och Hatten.
• Kvinnor fördes in i handlingarna om de var änkor efter avlidna män och därför övertog hemmanen eller ogifta döttrar - kallade pigor - som blev ensam kvar på ett hemman när föräldrarna dött.
• Ett bergsfrälsehemman var något annat än ett bergsmanshemman i och med att jordnaturen inte var skattejord, utan kronojord som ägde friheter som liknade frälsejord genom att hemmanen var skattebefriande, dock hade de som besatt bergsfrälsejord plikt gentemot staten att bedriva bergsbruk, förpliktelser som frälsejordsinnehavare saknade.
• Under 1600-talet , då de båda hemmanen Skoga och Emta slogs samman , tillades den för herrgårdar typiska efterleden -holm, vilket skapade namnet Skogaholm.
• Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 1 mars 1946) överfördes ett område med 480 invånare samt omfattande 5,74 km², varav 5,14 km² land, bestående av hemmanen Ljungsåsa och Boo samt den del av Lammhult som låg i Jönköpings län från Hjälmseryds socken till Aneboda socken i Kronobergs län.
• Åborna på sådana hemman i Finland eller i de till Ryssland avträdda delarna av Finland, vilkas ägor skars av genom de i 1721 och 1743 års fredsslut mellan Sverige och Ryssland bestämda riksgränserna, försökte behålla rättigheten att nyttja och inneha all den mark som av hävd tillhört hemmanen, trots att delar av denna mark var låg inom gränserna för ett annat territorium.
• Hans Stuarts son David Stuart (död 1657) 1633 bytte till sig Tidöhemmanet i Rockelsta av Jöran Bengtsson Sparre (död 1657), och 1640 bytte han till sig de båda baggeska hemmanen i byn.
• År 1900 begärdes att ett laga skifte skulle förrättas mellan hemmanen Bodal, Baggeby och delar av Gångsätra gård.
• Skutskärs kapellförsamling bildades 1 maj 1909 (enligt beslut den 4 december 1908) genom utbrytning ur Älvkarleby församling av lägenheterna Harnäs nr 1-4, Leijels odling, Medora, Morödjningen och Herrängen samt hemmanen 1/4 mantal Hårstan, 1/4 mantal Kullen, 1/4 mantal Marn Västra, 1/4 mantal Myrbo, ½ mantal Näsboda, 1/4 mantal Rotskär, 1/2 Siggeboda samt 1/2 Tebo.
• 1931 utbröts en del av församlingen och landskommunen till Överums församling och landskommun (hemmanen Reverum, Ryvenäs och Olserum samt lägenheten Järnvägstomtem 2).
• Bland privilegierna fanns också en bestämmelse att hemmanen inom Axbergs, Kils och Hovsta socknar, som hade frihet från rotering, skulle lämna ved till bruket och sälja träkol till detsamma.
• Med undantag av de två hela mantals hemmanen Norra och Södra Västerrottna, som är de äldsta i församlingen, tycks alla hemman ha varit utmarker till byar i Sunne socken.
• Kvinnor registrerades endast i dessa handlingar om de blivit änkor efter sina avlidna makar eller om de var ogifta döttrar - kallade pigor - som blivit ensamma kvar på hemmanen efter föräldrarna dött.
• Den 1 januari 1896 (enligt beslut den 8 juni 1894) ombildades bruksförsamlingen till Ljusne kapellförsamling inom Söderala församling, omfattande Ljusne och Ala sågverk, Ljusne och Maråkers bruk, byarna Ljusne, Hå, Mar och Kultebo, hemmanen Järfsböle, Sunneberg, Äsbo och Ellne nummer 7 samt lägenheterna Dymmesbo, Nybo, Storberget och Långmyran.

Förberedelsen av sidan tog: 102,31 ms.