Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet HUSBONDE

Definition av HUSBONDE

1. hushållets överordnade man (gentemot underlydande tjänstefolk); herre
2. manlig ägare till tamdjur

Exempel på hur man kan använda HUSBONDE i en mening

• Detta väsen delade drag med både Näcken och gårdstomten, då han i likhet med Näcken var en skicklig violinist, medan han i likhet med gårdstomten i det att han var väldigt stark och hjälpte sin husbonde, mjölnaren.
• Vid mötet erkände dessa Margareta som Sveriges "fullmäktiga fru och rätta husbonde" samt att inte sluta fred med kung Albrekt eller någon av hans medhjälpare utan Margaretas samtycke.
• En statare var förr i Sverige en lantarbetare, som fick en stor del av sin lön (stat) in natura av en husbonde (jordägare).
• Han kom från ett välbärgat hem och var son till nämndemannen Johan Persson Raattamaa (1777–1854), husbonde på Raattamaa gård i Kuttainen, och dennes hustru Anna Johansdotter Kunnari (1781–1866).
• En husbonde var förr en man som ägde en bebyggd fastighet, till exempel en bondgård eller en verkstad.
• Tjänstehjon eller legohjon, inom jordbruket kallade drängar, pigor och statare, var tjänstefolk vars villkor reglerades av Legohjonsstadgan (i Sverige upphävd år 1926), vilken i praktiken innebar en generell plikt att söka och finna en husbonde som ville anställa.
• Han kallas "Idioten" och behandlas mycket illa av sin husbonde, den ondsinte och sadistiske fabrikören och godsägaren John Höglund (Hans Alfredson).
• Byn grundades 1638 eller 1639 av Nils Ludvigsson Lodvijk från Kainuunkylä, vars far Ludvig Joensson (Olkkuri) var husbonde på Lovikka gård i Kainuunkylä; byn fick sitt namn efter grundarens hemgård.
• som en hård och förtryckande husbonde; i sitt offentliga uppträdande visade han sig tilltagsen, djärf och hänsynslös.
• Betydelsen var att godsägaren var oinskränkt husbonde och hade godsherrlig makt över godsets egna underhavande.
• Han var född i Vendels socken, tjänare till Hans Persson på Värmdö, och erkände sig ha förnekat Gud, försvurit sig till Djävulen för att bli hjälpt ur fattigdomen, mött Djävulen regelbundet och stulit från sin husbonde.
• Scharff, under 1790 års Krigs-Expedition; har icke allenast genom ådagalagt prof af tapperhet, utan ock genom en utmärkt trohet mot sin husbonde, gjordt sig förtjänt till et hedrande minne.
• Fosterlandet var som en sträng husbonde, som avskedade dem som förföll till lättja, men tog fram de bästa sidorna hos dem som arbetade för honom.
• Som tack fick både drängen och hans husbonde snart därefter tio tunnor korn årligen och drängen dessutom en egen bondgård.
• Fästningsstraff utdömdes för de mest skilda brott: mord, majestätsbrott, våldtäkt, stöld, uppstudsighet mot husbonde, lösdriveri och religionsbrott.
• Dominus (latin för "husbonde", "herre", "härskare") var under senromersk tid en hövlighetstitel mellan män (även domine frater, herr broder!) och smickerbenämning på de romerska kejsarna.
• Skalden Terentius tillhörde dock inte släkten, utan var först slav och upptog namnet för att hedra sin husbonde som frigav honom.
• En sägen berättar att en gesäll ska där ha blivit ihjälslagen av sin husbonde därför att gesällen själv färdiggjutit klockan till Torskinge kyrka, just innan gjutmästaren från Jönköping hann dit, men hörde klockan klämta.
• Relaterade och belagda ord inkluderar: fornsaxiska och fornhögtyska hīwa, "maka"; fornsaxiska och fornhögtyska hīwiski, "familj"; fornsaxiska hīwian och fornhögtyska hīwan, "att gifta sig"; gotiska heiwa- i heiwa-frauja, "husbonde" eller "make".
• Han bibehöll gamla tiders enkla seder och var som lanthushållare och husbonde en sannskyldig patriark, bekant för sin uppriktiga fromhet och en del oskyldiga egenheter, varom många anekdoter levat bland allmogen.

Förberedelsen av sidan tog: 434,19 ms.