Definition & Betydelse | Svenska ordet HWAD

Definition av HWAD

1. (ålderdomligt) äldre stavning, ersatt av hvad

Exempel på hur man kan använda HWAD i en mening

• Melodin är av Heinrich Albert från 1641, nedtecknad i Arien oder Melodeyen, enligt 1939 års koralbok och samma som till 1695 års psalm nr 244: Ach! hwad skal jagh doch begynna.
• Ach! hwad skal jagh doch begynna är en gammal psalm med tretton verser i vilka Jesus växelsjunger varannan vers mot Syndaren.
• O Herre, vem skall bo är en gammal psalm av Anders Christensen Arrebo från 1623 som översattes av Haquin Spegel 1688 enligt 1937 års psalmbok, sannolikt till titelraden "Then stora wijda jord, Och hwad som ther på boor", och senare kom att omarbetas helt av Johan Olof Wallin 1816 till en psalm med titelraden "O, Herre, ho skall bo".
• Enligt 1697 års koralbok är det samma melodi till psalmerna "Jesus, lär mig alltid tänka" (nr 158) och "Ach! hwad skal jagh doch begynna" (nr 244).
• 1752 - Hallandia antiqua & hodierna, thet är: Hallands, et af Götha rikets landskaper, historiska-beskrifning, framställandes ifrån äldsta in til wåra tider, thesz belägenhet, land-hushålning, inbyggarnes seder, krigs-inrätningar, : hwad krig ther warit, städernas anlägningar, handel och wandel, gamla minnes-tekn, runstenar, hwarje härads-beskrifning, med hwad theruti förekommer; tjenande til landets förbättring, och theraf följande ymniga närings-medel; : hwarwid fogas, land chartor, och andre thertil hörande wäl stuckne kopparstycken.
• En Association af Fruntimmer i denna stad har således förenat sig at bereda behöfvande Barn, den hjelp som kunde motsvara deras behof, och wågar, i hopp at härvid mötas af flera wälgörande bland sitt kön, låta widlagde Subscriptions Lista utgå at därå må teknas, hwad hwar och en finner sig kunna antingen årligen eller endast för det närwarande afse til utförande af et företag som för en början endast med inskränkning til et antal af 2 å 3 Barn kan påtänkas, och answara underteknade för sorgfälligt anwändande af de medel som til detta christeliga ändamål kunna insamlas.
• Sparmans författarskap speglar det faktum att tobaken nått Sverige, vilket är ämnet i hans andra verk, Om tabak, hwem hafwer bracht på Banen, hwad för Dygder thet medh sigh hafwer, hwem thet skal brwka eller ock ther medh affstå.
• til odödeligit beröm, trooplichtig tienst och vnderdånig hörsamheet och lydno, och allom rättsinnigom swenskom til påminnelse, hwad oss förnöden är i thenna tijden at besinna och öfwervvägha: en tacksäyelse predikan om then länge förönskade, aff Gudi wälförlänte, genom wår aller-nådigste drotningz flijt wärfwade och Sweriges inbyggiarom myckit hugneligc wälkompne, emellan the evangeliske och keyserske vprättade frid och roligheet.
• Han utgav 1842 den absolutistkritiska Nytt swar på den gamla frågan: hwad skall man säga om detta nykterhets-wäsen?, vars satiriska udd missade sitt mål och särskilt av senare tiders nykterhetsvänner kom att ses som ett stockkonservativt motarbetande av nykterhetsrörelsen.
• Efter knappt två år med interna bråk inom ensemblen, ekonomiska problem och sjunkande antal föreställningar gav Petersson upp, och gick i december 1791 ut i pressen med ett tillkännagivande att han "wid denna Theatre ej åtager mig någon widare befattning, under hwad namn som hälst, och således entledigas från alt answar".
• se/bib/2418949 Essai d'un grammairien philosophant françois, eller Försök til en grammatista philosophans på fransyska; hwaruti man på et nytt sätt gifwer wid handen hwad som nödwändigt ärfordras til detta språketz grundeliga kunskap, jemte en kort : författad anledning til talekonsten, så wäl uti obundet tal som fransyska wersar.

Förberedelsen av sidan tog: 110,25 ms.