Information om | Svenska ordet JULIANUS

Exempel på hur man kan använda JULIANUS i en mening

• 355 – Den romerska kejsaren Konstantius II ger sin kusin Julianus titeln Caesar och ger honom därmed förtroendet att styra riksdelen Gallien.
• Jovianus var en militär som utsågs till kejsare av armén efter att den förre kejsaren, Julianus Apostata, avlidit den 26 juni 363 under ett fälttåg mot perserna.
• Julianus farfar, Constantius Chlorus var gift med den högättade Flavia Maximiana Theodora medan hans äldste son Konstantin den store föddes i ett tidigare förhållande.
• 365 utropade sig troninkräktaren Prokopius, en avlägsen släkting till Julianus, till kejsare i Konstantinopel, och vann popularitet.
• När dennes efterträdare Pertinax också mördats och Didius Julianus tillsatts av pretoriangardet utropade Clodius Albinus sig till kejsare.
• Om en ung man från Gens Julia adopterades in i en annan släkt bytte han namn och tog sin adoptivfamiljs namn - men ofta la han till Julianus, som en påminnelse om den släkt som han var född i.
• Han skrev en historia som gått förlorad över åren 270–404, där kristendomen kritiserades och kejsar Julianus hyllades.
• Julianus Apostata blir romersk kejsare och försöker återställa dyrkandet av de gamla gudarna i Romarriket.
• Tänkare som Kelsos och Julianus Apostata, Pierre Gassendi, Margot Adler, Charles Godfrey Leland och Margaret Murray har påverkat dem.
• Fem manliga tronpretendenter överlevde utrensningarna: Julius Constantius tre brorsöner (och sedermera kejsare) Constantius II, Constantius III och Constans och hans två egna söner Julianus och Gallus.
• Kejsar Julianus Apostata uppbådar en armé på 60 000 man i en flotta på femtio krigsfartyg och tusen transportfartyg.
• Han vann en stor seger i dubbelrollen som kejsar Julianus och mystikern Maximus i den första fullständiga uppsättningen av Henrik Ibsens Kejsare och galiléer (1987).
• Som författare uppträdde han med vittra bidrag till Sånger och berättelser af sju signaturer (1865), Spartiani vita Hadriani (i Uppsala universitets årsskrift, 1870), Den romerska kejsartiden (i "Illustrerad verldshistoria", 1875), Romas kristna katakomber (1881), Illustrerad handbok i romersk fornkunskap (1881–91), Julianus affällingen (1884), Från Hellas och Levanten (1888), Romas ruiner (1889), Grekernas och romarnas mytologi (1897; utarbetad efter Seemanns plan), Olympia och de olympiska spelen (1903) med mera.
• Julianus Apostata återkallade honom från exilen, skänkte honom ett gods på Lesbos och behöll honom för en tid vid domstolen i Konstantinopel.
• Artemius halshöggs år 363 i staden Antiochia dit han hade blivit kallad av kejsar Julianus Apostata för missförhållanden i sin provins.
• Hon ska dock av avundsjuka ha gett Julianus fru, Helena (kejsarinna), ett medel som framkallade missfall då Helena var gravid.
• Augustinus var nära vän av familjen, men Julianus av Eclanum var inte överens med kyrkofader Augustinus syn på synden.
• Verkets tillkomsttid är oklart; det utger sig för att vara från slutet av 200-talet och början av 300-talet (första delen är dedikerad till Diocletianus och andra delen till Konstantin) men verkar använda källor och referera till händelser från slutet av 300-talet (vilket fått forskare att föreslå en tillkomsttid under Julianus Apostata, Theodosius eller Honorius).
• Bland interiörens konstverk och monument märks takfresken Den helige Julianus förhärligande, utförd av William Kent 1717–1718, och gravmonumentet över grevinnan Ludovica Timbrune Valence (1787–1828), utfört av Mathias Kessels.
• Sarkis, eller Sargis, Sergius Stratelates, död cirka 363, var en romersk fältherre, kristet helgon och martyr som enligt den armeniske patriarken, poeten, tonsättaren och krönikören Nerses IV Schnorhali flydde undan kejsar Julianus Apostata till Armenien på grund av sin kristna tro, varifrån han på tillrådan av den armeniske kungen Arsjak II blev befälhavare hos den persiske shahen Shahpour II.

Förberedelsen av sidan tog: 114,64 ms.