Definition & Betydelse | Svenska ordet JURIS

Definition av JURIS

1. (i titlar) som rör juridik; förkortas jur.

Exempel på hur man kan använda JURIS i en mening

• Han var son till kejserliga rådet juris doktorn Johann Caspar Goethe och hans hustru Katharina Elisabeth Textor.
• Ernst Trygger, född 27 oktober 1857 i Skeppsholms församling i Stockholm, död 23 september 1943 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk politiker (högerman), juris professor och finansman.
• 1873 blev han juris utriusque kandidat och avlade juris utriusque licentiatexamen och promoverades till juris utriusque doktor 1877.
• Efter juris kandidatexamen i Uppsala 1878 samt tingsmeritering tjänstgjorde Hamilton som notarie och sekreterare i riksdagens bevillningsutskott 1881–1883 samt som sekreterare i kommerskollegiekommittén 1883.
• Vesque von Püttlingen, som tillhörde en fransk-nederländsk adelssläkt, var i musik elev till Moscheles och Sechter, tog juris doktorsgrad och blev avdelningschef i österrikiska utrikesministeriet.
• Lille blev student 1866, filosofie kandidat 1872 och magister 1873, juris kandidat 1879 och juris doktor 1882.
• Vid 18 års ålder blev han magister genom ett rättsfilosofiskt arbete, och vid 20 års ålder blev han juris doktor vid Altdorfs universitet, efter en glänsande disputation över "invecklade rättsfall".
• Stark blev juris kandidat vid Stockholms universitet 1973, och samma år civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.
• Ryti kompletterade sina studier med juris kandidatexamen (licentiatexamen) 1912, och var från 1914 verksam i Helsingfors.
• Gunnar Falk blev juris kandidat vid Uppsala universitet 1976 och var därefter biträdande jurist vid advokatbyrå.
• von Steyern blev 1857 student vid Uppsala universitet, där han 1863 avlade filosofie kandidatexamen, 1865 hovrättsexamen och 1867 juris kandidatexamen samt 1866 promoverades till filosofie doktor på avhandlingen Bidrag till svenska riksdagens historia 1600–1650 (1863).
• Pehr Jacob von Ehrenheim, som var son till hovmarskalken Reinhold Fredrik von Ehrenheim och Ulrika von Engeström, blev student vid Uppsala universitet 1839 och juris utriusque kandidat 1846 samt tjänstgjorde därefter i Svea hovrätt, som 1850 utnämnde honom till vice häradshövding.
• Efter filosofie kandidatexamen 1932 och juris kandidatexamen 1939 vid Lunds universitet genomgick Sture Petrén tingstjänstgöring i två år.
• Gustaf Sandström, som var son till en apotekare, blev juris utriusque kandidat vid Uppsala universitet 1890.
• Stenberg blev juris kandidat vid Uppsala universitet 1894 och 1902 adjungerad ledamot i Svea hovrätt, där han avancerade till assessor 1907 och hovrättsråd 1910.
• Dahlberg blev juris kandidat vid Lunds universitet 1900, polisnotarie i Malmö stad 1906, stadsnotarie där 1908, var ombudsman hos drätselkammaren 1907–1917 samt rådman 1913–1921.
• Holmberg blev juris kandidat vid Stockholms högskola 1951, genomförde tingstjänstgöring 1952–1954, var sekreterare vid riksdagshögerns kansli 1954–1955, borgarrådssekreterare och sekreterare vid Stockholms stads rätts- och polisdirektion 1955–1959, verkställande direktör vid Näringslivets byggnadsdelegation 1959–1961 samt blev partisekreterare för högerns riksorganisation 1961.
• Elsa Eschelsson avlade en filosofie kandidatexamen med historia som huvudämne år 1885 och juris utriusque kandidatexamen 1892.
• Levinson blev 1908 juris kandidat vid Uppsala universitet, assessor vid Göta hovrätt 1919, byråchef i Finansdepartementet 1919 och hovrättsråd samt statssekreterare i Försvarsdepartementet 1923.
• Avogadro blev 1796 juris doktor i Turin och fick senare några lägre juridiska ämbeten, men ägnade sig som självlärd alltmer åt fysiken och övergav slutligen juridiken.

Förberedelsen av sidan tog: 115,54 ms.