Definition & Betydelse | Svenska ordet KAPACITANS

Definition av KAPACITANS

1. (fysik, elektronik) storhet C som karaktäriserar en kondensator, kvoten mellan lagrad laddning Q och spänningen U över kondensatorn; enhet farad (F): 1 F = 1 C/V

Exempel på hur man kan använda KAPACITANS i en mening

• En analogimaskin eller analog dator är ett hjälpmedel vid komplicerade tekniska beräkningar, där värden på variabler och lösningar genom analogi (motsvarighet eller jämförbarhet) representeras av fysiska storheter som längd, volym, tid, tryck, värme, elektrisk ström, elektrisk spänning, resistans, kapacitans och frekvens.
• Om växelström hade använts blir förlusterna vid ökande ledningslängd betydande, då spänning och ström kommer att fasförskjutas på grund av hög kapacitans i en växelströmsledning.
• En elektromagnetisk svängningskrets eller resonanskrets är en elektrisk krets, där energi oscillerar mellan det elektriska fältet i en kapacitans C och det magnetiska fältet i en induktans L.
• Genom att den fasvridning som kondensatorns kapacitans medför motverkar fasvridningen från ledningens egen induktans minskar den "onyttiga" ström, och därmed effektförlust, som pendlar i kraftledningen på grund av fasskillnaden mellan ström och spänning — därmed ökar överföringsförmågan av nyttig effekt.
• E-serie avser inom elektronik standardiserade serier för de olika storheterna: resistans, kapacitans och induktans.
• Mäter kapacitans genom att balansera kretsen med en kondensator som motverkar fasförskjutningen mellan spänning och ström.

Förberedelsen av sidan tog: 194,11 ms.