Definition & Betydelse | Svenska ordet KOLLEGIER


KOLLEGIER

Definition av KOLLEGIER

  1. böjningsform av kollegium

Antal bokstäver

9

Är palindrom

Nej

8
EG
ER
KO
KOL
LE
LEG

9

3

18

165
EEG
EG
EGO
EK
EKE


Sök efter KOLLEGIER på:



Exempel på hur man kan använda KOLLEGIER i en mening

  • Han inträdde därefter i teatinorden samt blev efter åtskillig verksamhet vid denna ordens kollegier 1780 professor i matematik vid universitetet i Palermo och några år senare professor i astronomi och direktör för observatoriet där.
  • Han skrevs in vid Västgöta nation och genom sin "håg och lust" för naturvetenskapen började han att bevista Carl von Linnés privata föreläsningar och mellan åren 1749 och 1753 även hans privata kollegier.
  • Men i privilegierna av 1639 var magistraten indelad i tre kollegier, varav ett, bestående av justitiepresidenten och fyra rådmän, hanterade rättsskipningen.
  • Klostret bestod av tre kollegier och hade cirka 5000 munkar vid tiden för Tibets införlivande i Folkrepubliken Kina.
  • Det har tretton olika kollegier eller fakulteter, däribland juridik, lant- och skogsbruk, medicin, samhällsvetenskap, teknologi, utbildning och veterinärmedicin.
  • 1811 dåvarande justitiestatsministern greve Fredrik Gyllenborg och till granskande ledamöter statsrådet friherre Mathias Rosenblad, två justitieråd, justitiekanslern, justitieombudsmannen, ett hovrättsråd, tre ledamöter i kollegier och två andra ämbetsmän.
  • Genom kunglig förordning angående Stockholms stads styrelse den 12 december 1672 blev flera av de magistraten tillhörande judiciella och ekonomiska ärendena fördelade emellan fyra kollegier, vart och ett med sin borgmästare i spetsen, nämligen Justitiekollegium, som hade tillsynen över rättegångsväsendet, Politikollegium, som handhade politiväsendet, vartill även hörde att förekomma överflöd i levnadssätt, dryckenskap och tiggeri, samt utövade tillsyn över bland annat brandväsendet, kyrkor, skolor och hospital, Handelskollegium, som ansvarade för handel, köpenskap och sjöfart samt stadens uppbörd och inkomster, samt Ämbetskollegium, under vilket lydde byggnadsväsendet samt manufakturerna.
  • Där lyckades han bland annat utverka att kollegiets assessorer fick lika rang som assessorerna i Sveriges andra kollegier.
  • html Svenskt porträttgalleri, bd IV (Öfverrätter och kollegier samt öfriga centrala ämbetsverk) (Stockholm 1900), s 25.


Förberedelsen av sidan tog: 134,05 ms.