Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet KONSEKRATION

Definition av KONSEKRATION

1. (kristendom) invigning, helgande (t ex av brödet och vinet vid nattvarden)

Exempel på hur man kan använda KONSEKRATION i en mening

• Marie offring – Denna benämning på dagens datum fanns där före 1901, till minne av jungfru Marias invigning (konsekration) i kyrkan, men utgick innan dess.
• Konstantinos Pogonatus hade redan givit Agatho ett löfte att avskaffa eller skära ner de skatter som påvar i ungefär ett århundrade tvingats betala till kejsaren vid deras konsekration, och under Leos efterträdare skulle fler sådana förändringar ske beträffande vad romerska kyrkan avkrävdes av kejsaren vid utnämningen av en ny påve.
• För biskopars del föregås installationen av den betydligt viktigare ordinationen eller konsekration.
• Sakramentariets författare förutsatte att celebranten vanligen var biskop, vilket gör att det också innehåller texter för prästvigning, konsekration av till exempel en kyrkobyggnad och av altare samt för exorcism och välsignelse.
• År 1735 blev han biskop i Aalborg och vid hans konsekration i Köpenhamn försökte Reenberg betala igen med samma mynt, i det han på ett otillbörligt sätt polemiserade mot honom i sitt skriftetal.

Förberedelsen av sidan tog: 177,66 ms.