Information om | Svenska ordet KRIGSRÅD


KRIGSRÅD

Antal bokstäver

8

Är palindrom

Nej

7
IG
KR
SR

5

5

111
DI
DIG
DIS
DR


Sök efter KRIGSRÅD på:



Exempel på hur man kan använda KRIGSRÅD i en mening

  • Han fick anställning som auskultant i Göta hovrätt 1721 och i Svea hovrätt 1727, blev extra ordinarie kammarjunkare i Kammarkollegium 1728, krigskommissarie i Krigskollegium 1732 och krigsråd 1737.
  • Han fick anställning som auskultant i Göta hovrätt 1721 och i Svea hovrätt 1727, blev extra ordinarie kammarjunkare i Kammarkollegium 1728, krigskommissarie i Krigskollegium 1732 och krigsråd 1737.
  • Erik Dahlbergh, fram till det att han adlades 1660 Erik Jönsson, född 10 oktober 1625 i Stockholm, död 16 januari 1703 i Stockholm, gravsatt i Turinge kyrka i Södermanland, var en svensk greve, militär, arkitekt och ämbetsman; krigsråd 1677, landshövding i Jönköping 1687–1693, fältmarskalk 1693, generalguvernör i Bremen och Verden 1693, generalguvernör i Livland 1696–1702.
  • Före avseglingen till Tyskland 1630 förverkligade Gustav II Adolf sin länge närda plan att till ett beständigt i Stockholm residerande ämbetsverk förvandla sitt med fältlägret flyttande krigsråd, i det att han den 5 juni samma år från Älvsnabben utfärdade ett slags fullmakt för "krigsrätten", såsom ämbetsverket, omväxlande med "krigsrådet", i början benämndes.
  • Anders Bure, före adlandet Andreas Bureus, född 14 augusti 1571 i Säbrå, död 4 eller 24 februari 1646 i Stockholm, var en svensk matematiker och kartograf med titeln krigsråd.
  • Dagen efter hölls krigsråd där man beslöt att inställa anfallet, efter rapporter om att Frederiksoddes försvar var starkare än man tidigare trott.
  • Då de persiska satraperna har samlats för att hålla krigsråd vid Zeleia, anser Memnon att perserna bör undvika öppen strid och istället tillämpa brända jordens taktik.
  • Han var involverad i IRA-brigadens krigsråd, var träningofficer för brigaden, befälhavare av flying column, rådgivare åt IRA-högkvarterets generalstab (GHQ) och deltog i formeringen av IRA:s första södra division.
  • Under 1620-talet återkom beteckningen krigsråd som namn på ett blivande kollegium för härens förvaltning, och i denna betydelse ingår den i 1634 års regeringsform, men undanträngs snart av Krigskollegium.
  • Han blev avdelningsdirektör vid Lantbruksstyrelsen senare samma år och krigsråd och chef för juridiska enheten vid Försvarets civilförvaltning i Karlstad 1989.
  • 1637 blev han landshövding över Norra och Södra Finland samt Åland, där han genom ett godtyckligt och hårdhänt uppträdande skall ha uppväckt stort missnöje, 1646 underståthållare i Stockholm och 1648 krigsråd.
  • Under natten efter ankomsten av detsamma inkallade han ett krigsråd, och flera i detta råd tillstyrkte stränga straff mot Anckarsvärd.
  • Han var dock inte särskilt politiskt aktiv, och sedan han 1747 befordrats till krigsråd inskränkte hans insatser sig främst till kollegialt samarbete.
  • Under Milanorevolutionen 1848 var han medlem av de upproriska borgarnas krigsråd och avbjöde det av marskalk Radetzky föreslagna vapenstilleståndet.
  • I januari 1674 befullmäktigades han att vara krigsråd och, efter Wärnschiöldh, generalkvartermästare, men synes aldrig ha tillträtt befattningen (som i stället gavs åt Dahlbergh), utan utnämndes den 3 augusti samma år till generalmajor vid artilleriet i Tyskland, dock med bibehållandet av direktionen över fortifikationsarbetena i östersjöprovinserna, som under hans frånvaro i kriget skulle skötas av hans halvbror Johan och Christian Thumb von Weingarten.
  • Tillsammans med dem utsågs kort därefter Jørgen Lykke och Lave Brahe att skapa ett översta krigsråd som stöd för, men också som en kontrollmekanism över, överste fältherren.
  • Hon uppges ha tillåtits delta i krigsråd i fortet och kunde få arresterade soldater frigivna på sitt hedersord.
  • Åren 1935–1944 var han tillförordnat krigsråd och chef för Civilbyrån i Intendenturavdelningen vid Arméförvaltningen, varefter han var ordinarie krigsråd och chef för byrån 1944–1954.
  • 1900 anställdes han vid arméförvaltningen, där han 1908 blev registrator och 1915 revisionskommissarie samt från 1918 var krigsråd och chef för civila departementets kameralbyrå.
  • Han blev amanuens i arméförvaltningen 1935, revisor 1939, förste byråsekreterare i försvarets civilförvaltning 1944, krigsråd där 1952 och kansliråd i försvarsdepartementet 1955.


Förberedelsen av sidan tog: 1 328,43 ms.