Information om | Svenska ordet LÄNSMANNEN

Exempel på hur man kan använda LÄNSMANNEN i en mening

• Pettersson tillsammans med sin far och sina två bröder (alla mycket berusade) sköt länsmannen Albert Gawell till döds och sårade dödligt fjärdingsmannen Olof Norén när dessa var ute för att överlämna en stämning mot några ökända hembrännare och lönnkrögare.
• De dödade handelsmannen Carl Johan Ruth och den tillförordnade länsmannen Lars Johan Bucht, brände ned handelsmannens hus samt misshandlade kyrkoherden Fredrik Waldemar Hvoslef samt ett stort antal samer som inte stod på upprorsmännens sida.
• Södra längan är själva kungahuset och slottet användes ursprungligen som ämbetsbostad åt länsmannen och övernattningsslott lustslott för kungen under inspektionsresorna.
• Ätten härstammar från kyrkoherden i Bälinge och Tystberga socknar Jonas Olai som var gift med Carin Larsdotter, vars far var länsmannen i Skellefteå Lars Andersson och mor Anna Mosesdotter av Bureätten.
• Som tidigast kända stamfader till släkten uppgavs förr en "gånge-skomakare" vid namn Joen Persson, men senare släktforskning har kunnat härleda anorna till 1550-talet och länsmannen Jon i Gavlö från Dannäs socken (Jönköpings län).
• Ämbetets uppgifter utförs normalt vid länsmanskontoren och polisstationerna och länsmannen respektive polisstationschefen är namsmann.
• Länsman Ole Isaksen Hætta var själv knuten till väckelsen, och prästen Nils Vibe Stockfleth beklagade sig hos fogden i Alten över att länsmannen inte klarade av att upprätthålla lugnet, så att han kunde genomföra gudstjänsterna.
• Riksmarsken och länsmannen på Helsingborgs slott, en av Skånes mäktigaste män, Tyge Krabbe, försökte samla de resterande trupperna till stöd för Kristian III och drog sig mot Malmö för att kuva stadens styrande.
• Enligt detta dokument, utfärdat av den kroatisk-ungerske kungen Béla IV, tillstyrker kungen att hans bror Koloman förlänat staden till länsmannen Junk.
• Den danske kungen Kristian IV belönade länsmannen och två bönder vid Kringen med att skänka dem några kronohemman "för deras trohet, nit och mannamod".
• Ovannämndas son länsmannen i Oviken Nils Hansson Berg, död senast 1695, var gift 1:o senast 1645 med Elisabet Pedersdotter Skanke, död efter 1645.
• Detta gjorde biskopen misstänkt i Danmark, och då han 1540, på grund av blindhet, hade avstått biskopsstolen till Gissur Einarsson och flyttade till en annan gård, men fortsatte att motsätta sig reformationen, blev han med list fängslad och förd till Danmark av länsmannen Christoffer Huitfeldt (1541), trots hans höga ålder, och trots att all hans egendom överläts till länsmannen, för att han skulle friges.
• Återkommen till Danmark visade sig avundsamma fiender, och han blev överfallen av länsmannen Örum Ebbe Strangesen och Bjørn Andersen Bjørn till Stenalt.
• Därefter utfärdades en order om att Otte Rosenkrantz skulle utlämna Kirsten Fostermoder till länsmannen på Koldinghus och lagföras för häxeri, och att Karen Gyldenstierne, Otte Rosenkrantz och Johan Rud skulle hålla sig utanför målet.
• Kling och Rymonius fick tillsammans barnen rådmannen Magnus Kling (1686–1746) i Göteborg, kompaniskrivaren Gabriel Kling (1688–1741) i Kalmar, kyrkoherden Daniel Kling (född 1690) i Vikingstads församling, föraren Hans Kling (1692–1718) vid Östgöta infanteriregemente, Chatarina Kling (1695–1733) som var gift med kvartermästaren Carl Oxelgren, Beata Kling (1700–1749) och Anna Christina Kling (1706–1728) som var gift med länsmannen Peter Hultenberg.
• En berusad storåbo uttryckte sin uppriktiga åsikt på ett något obscent sätt, varför länsmannen inställde honom till tinget.
• De fick tillsammans barnen tingstolken Karl Johan Grape (1816–1897) i Arvidsjaur, studenten Per August Grape (1818–1839) i Uppsala, Sofia Agata Grape (1820–1852) som var gift med läroverkskollegan Jakob Gran i Luleå, kyrkoherden Isak Grape i Karl Gustav, handlanden Erik Grape (1824–1857) i Nedertorneå, läroverkskollegan och riksdagsmannen Zacharias Grape (1826–1874) i Haparanda, Josefina Elisabet Grape (1829–1862) som var gift med länsmannen Israel Stenudd i Nedertorneå, läroverkskollegan Theodor Grape (1831–1896) i Haparanda och kommissionslantmätaren Ulrik Leonard Grape (1838–1892) i Luleå.
• Kronan kunde låna av förmögna stormän genom att pantsätta ett län (inteckna) varefter länsmannen fick rätt att uppbära samtliga inkomsterna tills kronan kunde lösa in lånet, eller att panttiden löpt ut.
• 23 februari 1660 erhöll länsmannen i Ingatorps socken Nils Persson privilegier på att uppsätta en enkel hammarsmedja i Brusaån, och döpte bruket till Brusa bruk.

Förberedelsen av sidan tog: 82,35 ms.