Definition & Betydelse | Svenska ordet LÄRDOMEN

Definition av LÄRDOMEN

1. böjningsform av lärdom

Exempel på hur man kan använda LÄRDOMEN i en mening

• Karolingiska renässansen var det återupplivande av lärdomen och konsterna som skedde under den frankiske kejsaren Karl den store (död 814).
• I hans målningar var lärdomen och böjelsen för rebusartade, låt vara sinnrikt uttänkta, allegorier starkt framträdande.
• Dessa sju var "lärjungar och anhängare av den spartanska lärdomen", och hade bevisat sin visdom genom att författa kortfattade tänkespråk, som fanns att läsa hos oraklet i Delfi, till exempel "Känn dig själv" och "Måtta i allt".
• Hela den antika lärdomen glömdes bort, och man förkastade till och med en sådan lära som den, att jorden är ett klot, vilken ingen antik geograf eller filosof efter Aristoteles betvivlat.
• Det historiska skeendet belyser lärdomen att även om de troende är underlägsna i såväl antal som rikedom kan de vara förvissade om seger över sina motståndare så länge de verkligen fruktar Gud, "den Allsmäktige, den Vise" – en formulering som återkommer i suran första och sista vers.

Förberedelsen av sidan tog: 164,46 ms.