Definition & Betydelse | Svenska ordet LÄROSTOL

Definition av LÄROSTOL

1. (utbildningsväsende) professur, tjänst (ämbete) som lärare (professor)

Exempel på hur man kan använda LÄROSTOL i en mening

• Katedral (från grekiskans cathedra, "lärostol") eller domkyrka (från latinets Domus Dei, "Guds hus") är den kyrka i ett stift där biskopen residerar.
• Thomson blev efter studier i Glasgow, Cambridge och Paris professor i Glasgow 1846 och innehade denna lärostol till 1899.
• År 1915 övertog han den lärostol vid Bonns universitet som tidigare innehafts av Friedrich Christian Diez.
• Han utsågs 1970 till förste innehavare av en nyinrättad lärostol i idéhistoria vid Umeå universitet.
• Baillon studerade medicin, men företrädesvis botanik, och blev professor i medicinsk naturalhistoria vid Parisuniversitetets medicinska fakultet samtidigt som han vid École centrale des arts et manufactures erhöll en lärostol i hygien och naturalhistoria tillämpad på industrin.
• 1763 juris doktor och juris professor 1770, utbytte han ett år senare denna lärostol mot professuren i logik och metafysik.
• I stället blev han 1653 akademiräntmästare i Uppsala, avböjde 1657 en lärostol i historia, men kallades till en personlig professur i fäderneslandets antikviteter vid Uppsala universitet 1662, och var dessutom bland annat riksantikvarie 1666 till 1675 och assessor vid Antikvitetskollegiet.
• Vid sin återkomst till Sverige 1637 utnämndes han vid Uppsala universitet till physices professor, men utbytte efter fyra år denna lärostol mot en professur i teologiska fakulteten, befordrades 1645 till förste hovpredikant hos drottning Kristina och blev 1649 pastor primarius samt 1664 biskop i Strängnäs.
• Kompromissen gav i huvudsak Bilberg och cartesianerna rätt, och för att fullkomna deras seger, förflyttade Karl XI Bilberg från hans lärostol vid filosofiska fakulteten till en sådan inom den teologiska.
• och 1886 ordinarie professor i psykiatri jämte nervsjukdomar och parafili i Graz, där han inrättade ett sanatorium för nervsjuka, och övertog 1889 motsvarande lärostol vid Wiens universitet.
• År 1827 återfick han sin lärostol vid École Normale Supérieure och invaldes 1830 i Franska akademien (stol 5) som efterträdare till Joseph Fourier.
• Han kom senare att inneha en gästprofessur vid Rockefeller-stiftelsen, en lärostol i Graz 1928, ordinarie professurer i Marburg 1929-32, Istanbul 1933-37, samt Genève 1937-1966, där han i några år var kollega med Ludwig von Mises.
• Hans testamente anvisade 6000 pund sterling till upprättandet av en lärostol i geologi vid Edinburghs universitet.
• Samtidigt började han att som privatdocent föreläsa i geografi vid universitetet med målsättning att dels ge detta ämne en egen lärostol, dels upprättandet av geografin som skolämne på vetenskaplig grund.
• Då han under sin bortovaro 1691 förflyttats till den mer inkomstbringande bergmästartjänsten i Öster- och Västerbergslagen, avslog han 1695 kallelsen till en medicinsk lärostol i Uppsala och utnämndes i stället samma år till assessor i Bergskollegium.
• Sage tillträdde 1778 en för honom vid kungliga myntverket i Paris upprättad lärostol i experimentell mineralogi.
• Jersin blev 1605 student och studerade 1607–10 i Wittenberg och 1615–17 i Giessen, var under mellantiden rektor i Sorö och blev 1619 professor i metafysik vid universitetet (en nyupprättad lärostol), var dessutom sedan 1617 lärare för Kristian IV:s två oäkta söner och uppehöll sig med dem 1624–25 vid akademien i Sorö.
• Rygh, som 1856 tog filologisk ämbetsexamen, blev 1858 universitetsstipendiat i historia, 1862 föreståndare för fornsakssamlingen, 1866 professor i historia; 1875 upprättades för honom en lärostol i nordisk arkeologi vid Kristiania universitet.
• Beer blev medicine doktor 1786 och vann relativt snabbt ett stort anseende såsom praktisk ögonläkare; därjämte utövade han såsom lärare en så betydande och framgångsrik verksamhet, att regeringen 1812 beslöt att för honom inrätta en särskild lärostol i oftalmologi vid Wiens universitet.
• Denna lärostol innehade han till 1894 och lade därunder genom en fruktbringande lärarverksamhet grunden till den moderna metodiska och källkritiska historieskrivningen i Nederländerna.

Förberedelsen av sidan tog: 691,77 ms.