Information om | Svenska ordet LABORATORIECHEF

Exempel på hur man kan använda LABORATORIECHEF i en mening

• Lingheim, född Oskar Emil Anton Pehrsson den 31 maj 1898 i Klagstorp, Skåne, död den 21 mars 1984 i Staffanstorp, var en svensk fotograf, laboratoriechef, ljudingenjör och filmregissör.
• Söderström utbildades till fotograf vid Pathé Frères filial i Stockholm, han anställdes som laboratoriechef vid Christiania Film Co.
• Långström är utbildad civilingenjör i kemi och har en flerårig yrkesverksamhet bakom sig som laboratoriechef och överingenjör i pappersindustrin.
• Larsson tog examen från KTH 1920, var anställd vid AB Mangano-Silicium 1920, vid Stockholms gasverk 1921-1922, vid Jernkontoret 1922-1923, vid SKF i Göteborg 1923-1925, var laboratoriechef vid SKF Hofors bruk 1925-1929, överingenjör 1930-1937, och blev disponent 1937.
• Hon har varit verksam som forskningsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet samt departementsråd vid Miljödepartementet och tf professor och laboratoriechef vid Statens strålskyddsinstitut.
• Föräldrarna var ingenjörer, fadern forsknings- och laboratoriechef på Gränges i Oxelösund, modern fabrikschef på Kabi.
• Han var lärare vid Arméns underofficerskola (AUS) 1930–1936, tillförordnad professor vid Norges tekniske høgskole i Trondheim 1937–1939, chefskemist vid Askim Gummivarefabrikkers centrallaboratorium 1939–1940, laboratoriechef vid Statens hantverksinstitut 1940–1950, chef för Svenska färgindustrins forskningslaboratorium 1944–1958.
• Neymark var ledamot av statens elransoneringsnämnd 1955–1956, ledamot av nämnden för Svenska elektriska kommissionen 1956–1974, förste intendent vid statens institut för konsumentfrågor 1957, ledamot av styrelsen för Svenska institutet för konserveringsforskning 1959–1975, ledamot av styrelsen för Nordiske husholdshögskolen 1962–1976, expert i 1960 års jordbruksutredning 1962–1963, ledamot av kommittén angående metrologiska enheter 1965–1971, laboratoriechef vid Statens institut för konsumentfrågor 1967–1972, ledamot av organisationskommittén för Konsumentverket 1972–1973, avdelningschef vid Konsumentverket 1973–1975 samt ledamot av hotell- och restaurangutredningen 1974–1978.
• professor vid Kungliga Tekniska högskolan 1954–58, bedrev egen verksamhet 1958–61, var laboratoriechef vid Statens provningsanstalt 1962–65 och professor i byggnadsteknik I vid Lunds tekniska högskola 1965–86.
• Rydholm arbetade 25 år inom Billerud och avancerade under denna tid från forskningsingenjör till laboratoriechef, forskningsdirektör, och slutligen till teknisk direktör och chef för massa- och papperssektorn inom Billerud.
• Rendahl utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1899, anställdes 1900 som laboratorieingenjör vid AEG:s avdelning för trådlös telegrafi, var 1903–1908 anställd som laboratoriechef hos Gesellschaft für drahtlose Telegraphie i Berlin, där han bland annat utarbetade det av detta bolag lanserade systemet för trådlös telegrafi, som fick mycket vidsträckt spridning och bland annat infördes vid svenska marinen och handelsflottan.
• Han blev forsknings- och utvecklingsarbetare vid Kemiska kontrollbyrån AB i Stockholm 1938, driftsingenjör vid AB Tannin i Västervik 1940, drifts- och forskningsingenjör vid Garvämnes AB Weibull i Landskrona 1941 och laboratoriechef vid Konsum i Stockholm 1948.
• G 1919 m Gunnar Torsten Robert Thalén, f 1884, bergsingenjör, laboratoriechef vid Sandvikens järnverk, d 1952.
• Han var verkstadsingenjör vid Statens flygplansfabrik 1940–1945, laboratoriechef vid Husqvarna vapenfabrik 1946–1949 och professor i metallurgi vid Tekniska högskolan i Helsingfors 1949–1978.
• Han anställdes som privatassistent hos professorn i oorganisk kemisk teknologi Sven Odén (1887–1934), först vid KTH 1925–27, därefter 1927–28 vid Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, avdelningen för lantbrukskemi (vid Frescati, Stockholm), där Odén då var laboratoriechef.
• Han var 1961–1964 biträdande laboratoriechef vid AB Casco, Nacka och laboratoriechef vid Ytskyddslaboratoriet på Statens Provningsanstalt 1964–1971, och samtidigt speciallärare i ytbehandlingsteknik och ytbehandlingskemi vid KTH.
• Han var laboratoriechef vid Strömsnäs bruk 1934–1935, vid Lessebo bruk 1935–1936, ansvarig för rationalisering vid Strömsnäs bruk 1936–1939, platschef vid dess sulfatfabrik i Delary 1939–1949, teknisk redaktör och teknisk sekreterare vid Svensk papperstidning och Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen 1949–1950, överingenjör vid Dynäs 1950–1952 samt teknisk direktör vid Dynäs och Svanö 1952–1963.

Förberedelsen av sidan tog: 80,66 ms.