Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet LAGMAN


LAGMAN

Definition av LAGMAN

  1. domare i en tingsrätt (den fornnordiska titeln återupprättades i Sverige 1971, hette dessförinnan häradshövding)

1

Antal bokstäver

6

Är palindrom

Nej

6
AG
AN
GM
LA
LAG
MAN

3

3

12

62
AG
AGA
AGN
AL


Sök efter LAGMAN på:



Exempel på hur man kan använda LAGMAN i en mening

  • Han blev därefter lagman i Västmanlands och Dalarnas lagsaga, samtidigt som han fick behålla det tidigare ståthållarskapet över Gävle slott och Norrland.
  • Algot Brynolfsson, född cirka 1228 (möjligen tidigare, knappast senare), död någon gång under åren 1298–1302, var svenskt riksråd och lagman i Västergötland.
  • Birger nämnes tidigast 1280, köper Finsta gård av sin kusin Ragnhild Erlandsdotter (Finstaätten) 1283, blev riddare och riksråd mellan 1285 och 1291 och var 1293 lagman i Tiundaland i Uppland.
  • Han utsågs till riksråd senast 1359, fogde i Stockholm 1364, lagman i Östergötlands lagsaga 1366, kung Albrekt av Mecklenburg högste ämbetsman (officialis generalis) 1369, drots 1371, hövitsman i Finland 1371 och lagman där 1380, häradshövding i Tjust från 1381 till sin död.
  • Christian Göransson Gråberg, född 20 juli 1718 i Bondkyrka socken i Uppsala län, död 3 juni 1795 i Hemse socken, Gotlands län, var en lagman och kammarrevisor i Stockholm, samt titulär lagman.
  • Hon var dotter till Upplands lagsagas lagman Birger Persson till Finsta och Ingeborg Bengtsdotter, som tillhörde Bjälboättens lagmansgren.
  • Han blev därefter lagman i Västmanlands och Dalarnas lagsaga, samtidigt som han fick behålla det tidigare ståthållarskapet över Gävle slott och Norrland.
  • Algot Brynolfsson, född cirka 1228 (möjligen tidigare, knappast senare), död någon gång under åren 1298–1302, var svenskt riksråd och lagman i Västergötland.
  • Birger nämnes tidigast 1280, köper Finsta gård av sin kusin Ragnhild Erlandsdotter (Finstaätten) 1283, blev riddare och riksråd mellan 1285 och 1291 och var 1293 lagman i Tiundaland i Uppland.
  • Han utsågs till riksråd senast 1359, fogde i Stockholm 1364, lagman i Östergötlands lagsaga 1366, kung Albrekt av Mecklenburg högste ämbetsman (officialis generalis) 1369, drots 1371, hövitsman i Finland 1371 och lagman där 1380, häradshövding i Tjust från 1381 till sin död.
  • Christian Göransson Gråberg, född 20 juli 1718 i Bondkyrka socken i Uppsala län, död 3 juni 1795 i Hemse socken, Gotlands län, var en lagman och kammarrevisor i Stockholm, samt titulär lagman.
  • Hon var dotter till Upplands lagsagas lagman Birger Persson till Finsta och Ingeborg Bengtsdotter, som tillhörde Bjälboättens lagmansgren.
  • I äldre tider fanns det olika roller och olika typer av styresman i en provins: ståthållare och guvernör hade mer fokus att direkt styra även militärt, lagman mer att samordna, främst att lagar upprätthölls.
  • Snorre Sturlasson (en svensk namnform för fornnordiska och isländska Snorri Sturluson), född omkring 1179, död 23 september 1241, var en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald.
  • Kristina gifte därefter om sig med lagman Eskil Magnusson, äldre bror till Sveriges mäktigaste man, Birger jarl.
  • Enligt stadfästelsebrevet hade Tiundalands lagman Birger Persson givit tillkänna att den lag för de tre folklanden, som då var kringspridd i flera olika samlingar, ej längre var fullt skälig, däri var "somligt dunkelt utsagt och somligt mycket svårt att rätta sig efter".
  • Han var son till lagman Algot Brynolfsson och en i övrigt okänd Margareta Petersdotter, som av Claes Annerstedt på mycket svaga grunder antogs ha varit dotter till Algots företrädare som lagman Peter Näf (lejon).
  • Ulf Gudmarsson född omkring 1297–1298, död 1344, var en svensk riddare och lagman av Ulvåsaätten, son till riddaren Gudmar Magnusson (Ulvåsaätten) och Margareta Ulfsdotter på Ulvåsa i Ekebyborna socken (Aska härad) i Östergötland.
  • Magnus Bengtsson (Natt och Dag), även omnämnd som Måns, död mellan 1473 och 1477, var en svensk riddare, riksråd och lagman i Närke, herre till Göksholm och Brokind i Östergötland.
  • Måns Johansson (Natt och Dag) till Brokind, född 1500, död 1555, var en svensk riddare, riksråd och lagman i Östergötland.


Förberedelsen av sidan tog: 118,54 ms.