Definition & Betydelse | Svenska ordet LAPPMARKERNA

Definition av LAPPMARKERNA

1. böjningsform av lappmark

Exempel på hur man kan använda LAPPMARKERNA i en mening

• Den baseras till stor del på de så kallade prästrelationerna, det vill säga utförliga redogörelser om samerna författade av kyrkomän verksamma i lappmarkerna: Samuel Rheen, Johannes Tornæus, Olaus Niurenius samt dennes söner Erik och Zacharias Plantin.
• Nedanför odlingsgränsen i lappmarkerna får renskötsel bedrivas hela året i områden där skogsrenskötsel "av ålder bedrivs".
• Benämningen lär först ha tillkommit de västernorrlänningar som gav sig upp med bil i de södra lappmarkerna för att plocka bär, enligt informanter från Strömsunds och Örnsköldsviks kommuner.
• I lappmarkerna genomfördes avvittringen 1873–1925 enligt en stadga som främst syftade till att ekonomiskt stötta befintliga hemmansägare.
• Manker hade då redan genomfört omfattande etnografiska undersökningar i lappmarkerna vilka kom att intensifieras under åren 1948-56 då Manker fick huvudansvaret för Nordiska museets och landsantikvariernas lappmarksundersökningar.
• Tre gånger besökte han lappmarkerna, färder som var ganska mödosamma, då de till större delen måste göras till fots.
• Landshövdingen hade nämligen lagt märke till att det fanns ganska många platser med gräsväxt och lövskog i lappmarkerna, platser som skulle kunna utnyttjas för att föda upp andra djur än renar och där svenska bönder således skulle kunna få sin utkomst.
• I lappmarksplakatet konstaterades att land inom lappmarkerna som samerna inte hade någon nytta av skulle kunna brukas av svenska och finska åbor till ängsmark och mulbete, till kungens och rikets tjänst.
• Vinterbetesmarker, där renarna får uppehålla sig under perioden 1 oktober–30 april, utgörs av övriga delar av lappmarkerna nedanför odlingsgränsen samt "sådana trakter utanför lappmarkerna och renbetesfjällen där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året".
• Han utsågs av Linné att på ett av Riksdagen beviljat understöd genomresa alla de nordiska lappmarkerna.
• Eftersom samerna i de olika lappmarkerna talade så olika dialekter uppmanade man tre lappmarkspräster, Olaus Graan i Ume lappmark, Johannes Læstadius i Pite lappmark och Petrus Alstadius i Lule lappmark, att inkomma med varsin ABC-bok.
• Att en domsaga inrättades i lappmarkerna innebar att där skulle förrättas häradsting under ledning av en häradshövding som skulle vara bosatt i häradet, precis som i övriga riket.
• Ansvaret för Västerbottens lappmarkers domsaga delades mellan Västerbottens norra kontrakts domsaga och Västerbottens södra kontrakts domsaga vid bildandet av dessa den 18 december 1680, men domhavande i lappmarkerna var inte häradshövdingarna i respektive kontrakt utan en gemensam extra ordinarie domhavande, med titeln justitiarie.
• Under en period av vandringarna i lappmarkerna följde Gustav Albert Hyttling med och det resulterade i dagboken Resa till Lappland tillsammans med Kapt:s Löjt.
• Bland hans verk märks två arbeten som behandlar 1700-talets kateketundervisning i lappmarkerna, doktorsavhandlingen Kateketinstitutionen i Sveriges och Finlands lappmarker (1965) och Kristendomsundervisning och nomadliv (1964).

Förberedelsen av sidan tog: 1 090,08 ms.