Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet LEKTOR

Definition av LEKTOR

1. lärare /vid universitet/ som avlagt doktorsexamen e. likv.

Exempel på hur man kan använda LEKTOR i en mening

• Han återvände sedan till Uppsala, disputerade för doktorsgraden 1885, och utnämndes till lektor i fysik vid den nya högskolan i Stockholm (numera Stockholms universitet) samma år.
• Han utnämndes till bibliotekarie vid Göteborgs gymnasium den 5 april 1803, blev adjunkt där 19 februari 1805 och lektor i vältalighet och poesi den 15 maj 1805.
• Herslow blev filosofie magister vid Lunds universitet 1859 och ledde, efter fortsatta studier i Lund och efter studieresor i utlandet, under några år Göteborgs lyceum samt utnämndes 1865 till lektor vid Högre allmänna läroverket i Malmö i svenska och moderna språk.
• Han återvände hem och blev lektor i statsvetenskap vid Islands universitet, där han 1973 blev professor i statsvetenskap.
• Trotzig var dotter till lektor Oscar Kjellén (1899–1988) och adjunkt Astri Kjellén (född Rodhe, 1904–1981).
• Mellan åren 1961 och 1966 var hon lektor i svenska och 1972–1979 var hon rektor för Helsingfors svenska arbetarinstitut.
• Kjellman avlade mogenhetsexamen i Uppsala 1903, skrevs in vid Uppsala universitet samma år, blev filosofie kandidat 1905, filosofie licentiat 1908, filosofie doktor och docent i romanska språk vid Uppsala universitet 1913, lektor i franska vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1919–23 samt professor i romanska språk vid Göteborgs högskola 1923–1935 och dess prorektor 1931–35 samt inspektor för dess studentkår 1933–35.
• Vidare skall en teologie lektor tillsättas vid varje latinskola, varvid prästutbildningen flyttas från kyrkans domän till skolans.
• I Danmark är docent en rang mellan lektor (motsvarande engelskspråkiga länders associate professor) och professor.
• Efter en längre utlandsvistelse 1266–1270, bland annat i Århus, Köln och Paris, där han studerade i dominikanernas skolor reste han tillbaka till Sverige och blev i februari 1271 lektor vid den dominikanska akademin i Skänninge.
• Jansson var lektor vid Greifswalds universitet 1933–1934 och vid Háskóli Íslands i Reykjavik 1938–1939.
• Kristina Lugn föddes i Tierp och växte upp i Skövde, där hennes far Robert Lugn, sedermera generalmajor, var officer vid pansarregementet Skaraborgs regemente och hennes mor Brita-Stina, född Alinder, var lektor.
• Bertil Malmberg var son till lektor Teodor Malmberg (1851–1934) och Johanna (Hanna) Amalia Roman (1862–1948).
• i Uppsala, 1859 docent i grekiska språket och litteraturen, mellan 1863 och 1881 var han lektor och rektor vid olika läroverk; från 1872 i Stockholm.
• Brask blev 6 augusti 1644 lektor i Katedralskolan i Linköping och utnämndes till 1648 kyrkoherde i Ekeby församling.
• Man talar om å ena sidan lägre vigningar (vigning till portvakt, lektor, exorcist och akolyt), och å andra sidan högre vigningar (subdiakon-, diakon- respektive prästvigning).
• Waldenström prästvigdes 1864 och blev då läroverksadjunkt i Växjö, 1864 lektor vid Umeå läroverk och tio år senare vid Gävle läroverk.
• Gennser var handelslärare i Malmö 1956–1959, barnledig 1960–1962, biträdande lärare i företagsekonomi vid Lunds universitet 1962–1965 (1967), redaktör på Hermods 1965–1966, chef för produktion av merkantila kurser och läromedel i handelsämnen 1967, förlagschef på Hermods-Studentlitteratur 1967–1970, extra lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet 1971–1972 och verksam som egen företagare och författare från 1971.
• Han var lektor vid folkskoleseminariet i Lund 1945–60 samt i högstadiets metodik vid Lärarhögskolan i Malmö från 1960.
• Hildebrand blev 1867 student vid Uppsala universitet, 1872 filosofie kandidat och 1875 filosofie doktor, inskrevs samma år som extra ordinarie amanuens i Riksarkivet samt utnämndes 1880 till lektor i modersmålet, historia och geografi vid Högre realläroverket på Norrmalm (Norra Real) och 1901 till riksarkivarie.

Förberedelsen av sidan tog: 155,40 ms.