Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet LOGIKEN

Definition av LOGIKEN

1. böjningsform av logik

Exempel på hur man kan använda LOGIKEN i en mening

• Han blev känd för sin banbrytande forskning inom logiken, vetenskapsfilosofin och handlingens teori och som Wittgensteins efterträdare vid universitetet i Cambridge.
• Modellteorin är en gren av den matematiska logiken och har därför kopplingar både till andra delar av matematiken och till delar av filosofin.
• Flervärd logik är en term inom logiken som avser logiska system som hanterar fler sanningsvärden än sann (T) och falsk (F).
• Den intuitionistiska logiken har sitt ursprung i intuitionismen som grundar sig på uppfattningen att existensen av ett (matematiskt) objekt endast kan fastställas genom att i någon mening konstruera objektet.
• Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.
• A posteriori – "det som kommer efter" (ett uttryck från logiken för att beskriva kunskap som erhålles av en given händelse).
• Materiell ekvivalens och logisk ekvivalens är grundläggande ekvivalensrelationer i den klassiska logiken.
• Inom logiken betyder gradation ett uppstigande från lägre förnimmelser (känslor och föreställningar) till högre (begrepp) eller nedstigande från högre till lägre.
• Enligt intuitionismen är matematiken en mer grundläggande mental aktivitet än logiken, i motsats till vad logicismen hävdar.
• Hans bidrag till filosofin ligger inom den analytiska filosofin, speciellt den formella logiken i gränslandet mellan filosofi och matematik samt semantiken.
• Frege brukar betraktas som en av de första företrädarna för den tankeströmning inom filosofin som kallas analytisk filosofi, och anses vara en av de viktigaste grundarna av den moderna matematiska logiken.
• Modallogik är en utvidgning av den klassiska logiken där man studerar påståenden som innehåller modaliteter, till exempel påståenden där begrepp som möjlighet och nödvändighet ingår.
• Logisk positivism är en filosofisk riktning som också kallas logisk empirism, främst representerad av den så kallade Wienkretsen, som kombinerade två grundläggande idéer: att endast observerbara fakta är vetbara (förutom a prioriska satser; som satser i matematiken och logiken) med en djup tro på att studiet av filosofins frågor skulle främjas av att man tog hjälp av de verktyg den nyligen utvecklade formella logiken erbjöd.
• Inom logiken är delarna varandras motsatser, så att om den ena halvan innefattar ett påstående utesluts detta från den andra halvan, lagen om det uteslutna tredje.
• Tillsammans med William Rowan Hamilton och George Boole har de Morgan infört lära om predikatspgreppets kvantificering i logiken och utvecklat en egen teori för relationernas logik.
• En av hans uppskattade läroböcker, Logica peripatetica från 1633, är skriven utifrån hans övertygelse att logiken är användbar inom teologin.
• Språket är också konstruerat för att vara så kompakt och så likt matematik som möjligt, och lånar därför symboler ur både logiken och matematiken.
• En kvantifikator, ibland kvantor, av engelskans quantity och latinets quantus (av en viss sort), är inom logiken en operator som binder en fri variabel i ett logiskt predikat, och på så sätt bildar ett uttryck vars giltighet beror på antal objekt som uppfyller det okvantifierade uttrycket.
• Logicismen som filosofiskt program har betytt mycket för forskningen om matematikens grundvalar och för utvecklingen av den symboliska logiken.
• Arbetet är ett försök att bevisa logicismens tes - att aritmetiken och matematiken kan betraktas som en del av logiken och därmed kan härledas från ett i logiken axiomatiskt uppbyggt system.

Förberedelsen av sidan tog: 127,81 ms.