Definition & Betydelse | Svenska ordet MÖRKBRUNA

Definition av MÖRKBRUNA

1. böjningsform av mörkbrun

Exempel på hur man kan använda MÖRKBRUNA i en mening

• Dess klocklika holk har mångrandiga, olika långa ("tegellagda") fjäll och den mörkbruna eller svartbruna frukten har oskaftad hårpensel av gulaktiga spröda, fint knottriga hår.
• Båda könen är svarta eller mörkbruna på ryggen, huvudet och översidan av vingarna vilket kontrasterar mot den vita buken.
• Ungfåglar är mörkbruna utom i ansiktet där de har vita fält som sannolikt underlättar matningen i det mörka bohålet.
• Hos honor är skillnaden mellan den gråbruna till mörkbruna ovansidan och den ljusare undersidan mera påfallande.
• Huvudet och vingtäckarna är mycket mörkbruna och kontrasterar med det i allmänhet mellanbruna fjäderdräkten (mindre skrikörn har däremot ljust huvud och vingtäckare).
• Vid bladens baser sitter små ärtstora, mörkbruna, klotrunda "frukter" eller "piller", därav namnen "Pilularia" och "klotgräs".
• Fruktgömmena är 3 - 4 mm tjocka, grön- eller mörkbruna, med tydliga nerver och fint sågad näbb utan vingkant.
• Fruktgömmena är 3 - 4 mm tjocka, grön- eller mörkbruna, med tydliga nerver och vanligen vingad, finsågad näbb.
• De mörkbruna honaxfjällen blir cirka två mm, är äggrunda och trubbiga, har en ljus mittnerv och smal, hinklik, fint fransad kant.
• Den rödhalsade vallabyn känns igen på sin svarta eller mörkbruna nos och sina svarta tassar, den vita strimman på överläppen och den gråstrimmiga mellangrå pälsen som är rödtonad över axlarna.
• De mörkbruna fruktgömmena blir från tre till fyra mm, har tvär bred bas och en näbb med inåtböjd spets.
• De mörkbruna axfjällen blir från 2,5 till 3 mm, är äggrunda, trubbiga, smalt hinnkantade och i spetsen ofta fransiga.
• De mörkbruna axfjällen blir från 2,5 till 3 millimeter, är äggrunda, trubbiga, smalt hinnkantade och i spetsen ofta fransiga.
• De glänsande orange till mörkbruna fruktgömmena blir från 4,5 till 5,5 mm, har skaftad bas, kort näbb och är först upprätt men slutligen nedåtriktad.
• Plattstarr har mörkbruna basala slidor och de två till fyra mm breda bladen är upprätta och nästan av strånas längd.
• De gula till mörkbruna fruktgömmene blir från 3,5 till 4,5 mm, mörka upptill, har otydliga nerver och kort, något sned näbb.
• De mörkbruna axfjällen täcker fruktgömmena som blir från 3,5 till 4 mm som har smal, jämnbred vingkant.
• Dess basala slidor blir mörkbruna och dess grågröna blad blir från 1 till 1,5 mm breda, rännformade och kortare än stråna.
• Bebyggelserna har dock mycket gemensamt som skalan, gula fasadtegel och fönster med mörkbruna snickerier av trä.
• I ansiktet kring ögonen och nosen förekommer ett naket mörkbrunt område och dessutom är öronen mörkbruna.

Förberedelsen av sidan tog: 71,65 ms.