Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet MASUGN

Definition av MASUGN

1. (metallurgi) anläggning (slags ugn) för framställning av råjärn (s.k. tackjärn) ur järnmalm

Exempel på hur man kan använda MASUGN i en mening

• Inom bergshantering är skillnaden mellan hytta och masugn att det förstnämnda kan avse en smältugn för inte nödvändigtvis just järnmalm, utan även koppar-, eller silvermalm.
• Leffler ledde 1857 vid Dormsjö bruk de första försöken i Sverige med bessemermetoden samt byggde samma år vid Edskens masugn efter Henry Bessemers ritningar den ugn, som sedermera utvecklades och fullkomnades av Göran Fredrik Göransson.
• Tackjärn eller råjärn är järn med en kolhalt på över 4 %, framställt i masugn eller annan smältugn ur malm och traditionellt gjutet till tackor.
• Dessa sjöar reglerades för att lämna ett jämnare vattenflöde till Lögdö bruks masugn som var i drift under 1700- och 1800-talet.
• En masugn, (ibland även kallad hytta) är en schaktugn främst för framställning av smält råjärn (tackjärn) genom reduktion av järnmalm med kol, numera i form av koks.
• I Sverige installerades utrustning för bessemerprocessen vid Edskens masugn i Gästrikland, med hjälp av engelska ingenjörer som Bessemer hade skickat dit.
• Efter undersökning gjord av bergmästare Eric Stockenström enades man om en plats vid Klobo och Nötån för en masugn och hammare med två härdar.
• 1832 anlades även en masugn men i slutet av 1800-talet lades järnbruket ned och ersattes av en cellulosafabrik.
• 1654 erhöll Peder Jakobsson Grubb, faktor vid Söderhamns gevärsfaktori och Johan Eskilsson Bergskollegiets privilegier för att uppföra en masugn i Hillevik i Hille socken.
• Från att ha varit bruksort med egen masugn, järnvägsstation och sågverk präglas byn idag av att vara en av tre ”centralorter” i Malingsbo-Klotens naturreservat tillsammans med Malingsbo och Björsjö (tidigare skydd gick under benämningen naturvårdsområde).
• Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
• År 1742 gav bergskollegium tillstånd att uppföra en masugn med två stångjärnshammare och gav bruket nio års skattefrihet.
• Strömbacka har tidigare varit ett järnbruk vilket bestod av stångjärnsmedjan vid Rågärdsån, som färdigställdes 1753, och Movikens masugn, från 1796.
• Masugnsbyn har fått sitt namn efter den masugn som anlades där 1647 för att framställa tackjärn av järnmalm från den närbelägna gruvan.
• År 1889 fanns vid Stjärnfors bruk en masugn med bessemerverk och en mekanisk verkstad, gjuteri, finbladig såg och kvarn, samt stångjärnssmedja med fyra härdar.
• Bergström, herr Printz och Svabensverks bruksägare en gång i tiden valde platsen för att anlägga en masugn och en stångjärnshammare.
• Henrik de Try köpte Gusum och fick där den 2 november 1652 privilegier för ett järnbruk med masugn till styckgjuteri.
• Denna vattenled byggdes av Per Adolf Tamm för malmfrakt med ångbåt till Movikens masugn vid Norrdellen.
• Vid bruket tillverkades stångjärn och det tackjärn som behövdes för produktionen hämtades från Edsbro masugn ägd av Skebo.
• Bruket ingick under 1790-talet i vad som hette "Torneå bergverk" tillsammans med Kengis bruk och Torneåfors masugn.

Förberedelsen av sidan tog: 684,94 ms.