Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet MEÄNKIELI


MEÄNKIELI

Definition av MEÄNKIELI

  1. säregen finska som företrädesvis talas i Tornedalen, betraktas ömsom som finsk dialekt och ömsom som eget språk

1

Antal bokstäver

9

Är palindrom

Nej

7
EL
ELI
KI
LI
ME
ÄN

6

6

106
EK
EKE
EL
ELI


Sök efter MEÄNKIELI på:



Exempel på hur man kan använda MEÄNKIELI i en mening

  • svenska, danska, norska, finska, isländska, färöiska, grönländska, samiska, jiddisch, karelska, romani, tyska, kvänska, älvdalska, meänkieli.
  • Språkrådet arbetar med svenska och de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, jiddisch och romska (romani) samt med svenskt teckenspråk.
  • Torne älv eller Torneälven (nordsamiska Duortnoseatnu, finska Tornionjoki, meänkieli Tornionväylä) är en av Sveriges nationalälvar.
  • Karesuando (finska: Kaaresuvanto eller Karesuvanto; nordsamiska: Gárasavvon eller Gáresavvon; meänkieli: Karesuanto) är en tätort i Kiruna kommun och kyrkby i Karesuando socken.
  • Sangis älv (Sangisälven) är en mindre skogsälv i Norrbotten, som går strax väster om språkgränsen för det område där meänkieli traditionellt talats och talas.
  • Kalixälven eller Kalix älv (meänkieli: Kainhuunväylä; Nordsamiska: Gáláseatnu) är en älv i Norrbottens län i Sverige.
  • Meänkieli (meänkieli: "vårt språk"), är ett finsk-ugriskt språk som sedan år 2000 är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
  • Kiirunavaara eller Kirunavaara (nordsamiska Gironvárri, meänkieli Kierunavaara) är ett fjäll som ligger i Kiruna kommun och innehöll en av världens största kända sammanhängande kroppar av järnmalm.
  • Malmberget (finska och meänkieli: Malmivaara; lulesamiska: Málmmavárre) är en tätort i Malmbergets distrikt (Gällivare socken) i Gällivare kommun som är beläget cirka fyra kilometer norr om Gällivare och cirka tre kilometer sydväst om Koskullskulle.
  • Överkalix (meänkieli: Ylikainus; finska: Ylikainuu; nordsamiska Badje-Gáinnas, överkalixmål ÖverköLis) är en tätort och centralort i Överkalix kommun i Norrbottens län i Sverige som utgörs av ortsdelarna Bränna (meänkieli: Pränni) (som är kyrkbyn i Överkalix socken), söder därom Grelsbyn samt i sydost Brännaberget.
  • I det ögonblicket minns han sin barndom under 1960-talet, där Matti och hans kompis Niila växer upp i Vittulajänkkä, ett barnrikt område i Pajalas utkant där det pratas både svenska, meänkieli och finska, eftersom det ligger vid gränsen till Finland.
  • Dokkas (meänkieli: Tokanen; lulesamiska: Doages) är en småort i Gällivare distrikt (Gällivare socken) i Gällivare kommun vid Länsväg 394.
  • Mettä Dokkas (meänkieli: Mettä-Tokanen; lulesamiska: Mähtsedoages) är en småort i Gällivare distrikt (Gällivare socken) i Gällivare kommun, Norrbottens län.
  • Karungi (meänkieli: Karunki) är en bebyggelse i Haparanda kommun i Norrbottens län som ligger norr om Kukkola längs med Torne älv.
  • Språk som finska, meänkieli och lule- och nordsamiska talas även i området, dock som minoritetsspråk.
  • Vittangi (meänkieli: Vittanki; nordsamiska Vazáš) är en tätort i Vittangi distrikt (Jukkasjärvi socken) i Kiruna kommun.
  • Jukkasjärvi (finska och meänkieli: Jukkasjärvi; nordsamiska: Čohkkiras) är en tätort i Jukkasjärvi distrikt i Kiruna kommun och kyrkbyn i Jukkasjärvi socken, belägen på norra stranden av ett sel i Torne älv.
  • Svappavaara (meänkieli: Vaskivuori, nordsamiska: Veaikevárri) är en tätort i Vittangi distrikt (Jukkasjärvi socken).
  • Det tornedalska har en framskjuten position i boken, både i form av uttryck på meänkieli (eller tornedalsfinska, som språket genomgående kallas i boken) och humoristiska och smått ironiska skildringar av personer som är djupt rotade på orten, laestadianismens inflytande, kommunistiska åsikter, släktfejder, och lokal vidskepelse.
  • Hedenäset (meänkieli: Koijukylä; finska: Koivukylä) är en tätort i Hietaniemi distrikt i Övertorneå kommun i Tornedalen och Norrbottens län samt kyrkbyn i Hietaniemi socken.


Förberedelsen av sidan tog: 84,73 ms.