Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet METRISK

Definition av METRISK

1. (om mått) som ingår i SI-systemet
2. (matematik) som har att göra med ett rum som tillåter att en metrik definieras; som har att göra med en metrik

Exempel på hur man kan använda METRISK i en mening

• Modern metrisk forskning har dock ifrågasatt om den medeltida svenska knitteln verkligen har fyra betonade stavelser per rad.
• Okänt datum - Albert Einstein och Albert Grossman börjar utveckla en teori som binder ihop en metrisk tensor med gravitationen.
• Den ursprungliga Kaluza-Klein-teorin var ett tidigt försök (1920-tal) att förena allmän relativitetsteori och elektromagnetism genom att arbeta i en rumtid med fem dimensioner, i vilken den allmänna relativitetsteorin med en femdimensionell metrisk tensor gäller.
• Snitten finns i många olika typer och dimensioner och har antingen metrisk gänga (M) eller tumgänga (till exempel Whitworth-, UNC-, UNF- och rörgänga).
• Måtten varierar dock kraftigt och har regionalt periodiskt överstigit en metrisk mil med flera kilometer.
• Denna på åttastavig jambisk vers med beundransvärd metrisk skicklighet och rimkonst skrivna hjältedikt, som blivit kallad "den bästa burlesk på engelskt språk", avsåg att förlöjliga puritanernas ofta hycklande salvelse och plumpa maner.
• Han vistades omkring 275 hos Antigonos II Gonatas i Makedonien, och författade på dennes uppmaning en astronomisk och meteorologisk lärodikt, Stjärnbilder och väderlekstecken, som egentligen var en metrisk bearbetning efter astronomen Eudoxos från Knidos.
• Hans poesi, varibland märks diktsamlingen Odes (1747), var starkt influerad av John Milton, och består främst av högstämda oden, ofta med fri metrisk byggnad.
• Vidare utgav Witte en kritisk upplaga av originaltexten till Dantes "Commedia divina" (1862), en metrisk, men orimmad översättning därav jämte kommentar (1865; tredje upplagan 1876), en edition av samme skalds "La vita nuova" (1876) med mera.
• Genom att till grund för den metriska teorin lägga de gamles (huvudsakligen Aristoxenos) rytmiska lärosatser och tillika framhålla det nära sambandet mellan musikalisk och metrisk rytm öppnade han för metrikens studium nya banor och fann många efterföljare.
• Vän av ordning väntar sig lite påtagligare kosmologi och hur man i någon ofullständig kalenderreform, som varken är metrisk eller decimal, kunnat fastna för den obekväma timmen som grundenhet för tid utan att åtminstone samtidigt göra sig av med minuter och sekunder.
• En metrisk tensor med flera negativa egenvärden skulle på motsvarande sätt antyda ett flertal tidsliknande riktningar, d.
• 1909 — Albert Einstein och Marcel Grossmann börjar tillsammans utveckla en teori som kopplar en metrisk tensor, som definierar en rymdgeometri, med en tyngdkälla, det vill säga massa.

Förberedelsen av sidan tog: 173,37 ms.