Definition & Betydelse | Svenska ordet MOLEKYLEN

Definition av MOLEKYLEN

1. böjningsform av molekyl

Exempel på hur man kan använda MOLEKYLEN i en mening

• Det kan också förekomma jonbindningar, vätebindningar och andra typer av kemiska bindningar mellan olika delar av molekylen, men det är bara kovalenta bindningar som alltid är mellan atomer i samma molekyl.
• Hos levande celler finns det genetiska materialet i form av den besläktade, mer stabila molekylen DNA, medan RNA återfinns i mer kortlivade molekyler.
• Det finns inget bevis för att ämnet existerar i vattenlösning, men molekylen har påvisats i gasform.
• Orsaken till att bensenmolkylen är så stabil är att de elektroner som enligt bilden till vänster borde vara fria att bilda dubbelbindningar, så att varannan bindning är enkel och varannan dubbel, istället är delokaliserade och bildar en "bindning" som täcker hela molekylen.
• Schematiskt har transfer-RNA-molekylerna formen av ett kors där det i ”toppen” av molekylen ((α) i bilden) finns en nukleotidsekvens med komplementerande kvävebaser som precis passar till kodonet, denna sekvens kallas för antikodon.
• Genom att excitera en molekyl att nå sitt övergångstillstånd fås frekvensen då molekylen faller tillbaka i sitt grundtillstånd och sänder ut energiöverskottet.
• Corey har utvecklat teorier och metoder som gjort det möjligt att framställa ett stort antal biologiskt aktiva, komplicerade ämnen genom att utgå från strukturen på den önskade molekylen och systematiskt bygga upp den bit för bit utgående från kända komponenter.
• Om molekylen till sin form är sådan, att motsvarande negativa laddning är placerad så att väteatomerna från andra molekyler "når" till denna negativa laddning, så bildas en jämförelsevis stark bindning.
• Den saknar starkt polära bindningar, men molekylen har ett litet dipolmoment på grund av dess minskade symmetri.
• "1,4" betyder att bindningen är mellan mellan kolatom nummer 1 på den ena molekylen och nummer 4 på den andra.
• Termen används för ämnen som är amfotära elektrolyter, det vill säga ämnen med både positivt och negativt laddade grupper i molekylen.
• Det beror på att laddningsfördelningen är symmetrisk över hela molekylen så att tyngdpunkten för de positiva laddningarna (från atomkärnorna) sammanfaller med tyngdpunkten för de negativa laddningarna (från elektronerna).
• Replikation eller replikering är den process som dubblerar DNA-molekylen vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell.
• Konstitution avser en polymerkedjas kemiska uppbyggnad, till exempel om molekylen är en homopolymer eller sampolymer, hur nätverket ser ut med mera.
• År 1969 noterade Cyrus Levinthal att, på grund av det mycket stora antalet frihetsgrader i en ovikt polypeptidkedja, kan molekylen anta ett astronomiskt stort antal möjliga former.
• Atomerna som inte är väte är alltid associerade till varandra och till resten av molekylen med kovalenta bindningar.
• När man undersöker molekylstrukturer med delokaliserade elektroner kommer resultatet att antyda att molekylen har en normal Lewisstruktur.
• Om denna förskjutning tillsammans med andra laddningsförskjutningar inte är symmetriska i molekylen, kommer molekylen att bli en dipol, med en mer negativ och en mer positiv ände.
• Många gånger befinns energin för den faktiska molekylen vara lägre än för någon enskild av dessa lewisstrukturer – denna energisänkning benämns resonansenergi eller delokaliseringsenergi.
• Genom replikation av DNA vid celldelning kopieras DNA-molekylen så att en identisk kopia av molekylen hamnar i varje dottercell.

Förberedelsen av sidan tog: 642,07 ms.