Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet NIVELLÖR

Definition av NIVELLÖR

1. den som nivellerar, genomför nivellering; lantmätare, geograf, kartograf

Exempel på hur man kan använda NIVELLÖR i en mening

• Han var nivellör och avdelningsingenjör vid statens järnvägsbyggnader 1872–76 och anställd vid Statens Järnvägars tredje distrikts byrå 1877–92.
• Efter att under studietiden ha varit elev vid kajbyggnader i Stockholm och vid Strömsholms kanals ombyggnad blev han 1861 nivellör vid statens järnvägsbyggnader samt tjänstgjorde sedermera som nivellör och stationsingenjör vid Borås-Herrljunga Järnväg (1862–1863), som arbetschef vid Växjö-Alvesta Järnväg (1863–1865) och som arbetschef och överingenjör vid Sundsvall-Torpshammars Järnväg (1872–1875).
• Han var nivellör vid Norbergs järnvägsbyggnad 1855–57, verkställde undersökningsarbeten för stambanor och Gällivarebanan 1858–59, var stationsingenjör vid Västra stambanan 1860–62, ingenjör för segelleden mellan Uppsala och Stockholm från 1863 samt stadsingenjör och brandchef i Uppsala (han byggde stadens vattenledning).
• Appelberg utexaminerades 1873 från Teknologiska institutets i Stockholm fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst, var nivellör vid järnvägsbyggnader till 1875 och anställd vid Stockholms stadsingenjörskontor 1876–1879, tog lantmäteriexamen 1881 och genomgick 1881–1883 Ultuna lantbruksinstitut.
• Efter akademiska studier ingick Lagerheim som konduktör vid överintendentsämbetet, i vilken egenskap han kallades att tjänstgöra vid Göta kanalbyggnad som nivellör.
• Från 1827 arbetade han i många år vid byggandet av Göta kanal, efter vartannat som nivellör, arbetsofficer, arbetschef, distriktschef och kanalbyggmästare.
• Efter avgångsexamen från Teknologiska institutet 1864 var Fröman verksam som ritare och nivellör 1864–1866, arbetschef vid Olandsåns reglering 1867–1870, ingenjör vid järnvägsundersökningar i Värmland 1870–1871, vid trumbyggnader i Stockholm 1871–1872, vid befästningsarbeten i Karlskrona 1873, vid gatu- och trumbyggnader i Stockholm 1873–1875 och som 1:e ingenjör och chef där 1875–1908.
• Han var nivellör vid finländska statens järnvägsbyggnader 1868–1869, stationsingenjör där 1869–1871 och ingenjör vid hamnbyggnad i Systerbäck 1871–1872.
• Han utexaminerades från Högre artilleriläroverket på Marieberg 1867, var arbetschef vid sänkning av Hullasjön i Österåkers socken (Södermanland) 1869–70, assistent vid ett järnvägsbygge i närheten av Aachen 1870, nivellör vid byggandet av Frövi-Ludvika Järnväg 1871–72 och stationsingenjör vid nämnda bana 1872.
• nivellör vid statens järnvägsbyggnader 1870–72, stationsingenjör vid Karlshamn–Vislanda järnvägsbyggnad, Sundsvall–Torpshammars järnvägsbyggnad och Uddeholms järnvägsbyggnad 1872–74 och biträde hos chefen i Södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1877–80.
• Han var nivellör vid dockbyggnad 1848–49, biträde vid undersökningar för vattenledning i Stockholm, för en kanal mellan sjön Sillen och Östersjön samt för järnvägen mellan Linköping och Norrköping 1852, biträde vid undersökning för Vänerns sänkning 1853, biträde vid dockundersökning i Åbo samma år och postman (arbetsledare) vid Stockholms kajbyggnader 1854.
• Han var vid statens järnvägsbyggnader nivellör 1855–60, stationsingenjör 1860–72, distriktsingenjör vid Bergslagernas järnvägsbyggnader 1872–77 och distriktsingenjör vid statens järnvägsbyggnader 1877–88.
• Andersson blev nivellörselev vid Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnvägsbyggnad 1864, var nivellör och ritare vid byggandet av Dalslands kanal 1865, filare och ritare vid Nydqvist & Holms mekaniska verkstad i Trollhättan 1866-1868 samt praktiserade vid Rosendahls fabrikers AB 1869.
• 1860-1861 var han biträdande ingenjör vid Stockholms vattenbyggnad och blev 1861 nivellör och 1870 aktuarie vid Sveriges geologiska undersökning.
• Han var telegrafist vid Optiska telegrafen 1850–60, byggde elektriska telegrafledningar i Norrland 1857, var nivellör vid Statens järnvägsbyggnader 1863–68, andre lärare vid Östergötlands folkhögskola 1868–69, stationsingenjör vid Frövi-Ludvika Järnväg 1870–71, stations- och distriktsingenjör vid Karlskrona-Växjö Järnväg 1871–1874 och arbetschef vid enskilda järnvägsbyggnader 1874–1880.
• Han blev elev vid Finspångs Mekaniska Verkstad 1870, nivellör vid Bergslagernas järnvägsbyggnad 1872 samt var stationsinspektor och t.
• Han var elev vid Varberg–Borås järnvägsbyggnad på somrarna 1878–1880, vid Statens järnvägsbyggnader 1881 och 1882–1883, ritare hos professor Magnus Isæus 1881–1882 samt nivellör vid statsbanorna Bräcke–Sollefteå och Sundsvall–Torpshammar 1882–1886.
• Han var ritare hos ingenjör Carl Hammar 1871–1872, nivellör vid Bergslagernas Järnvägar 1872–1873, anställd vid Stockholms kajbyggnader 1873–1874, nivellör vid Oxelösundsbanan 1874, ritare vid AB Atlas i Stockholm 1874–1875, arbetsledare vid ombyggnaden av Vattholma bruk 1875 och vid byggandet av Vasabron i Stockholm 1876, distriktsingenjör vid Stockholms gatuarbeten 1876–1899, stads- och hamningenjör i Karlshamn 1899–1901 och i Luleå 1901–1904.
• Han var nivellör vid Olandsåns sänkning i Uppland 1877–78 och vid Södra Dalarnes järnvägsbyggnad 1879, bedrev privat ingenjörsverksamhet 1880, arbetade såsom murare 1881, bedrev byggnadsverksamhet 1882–87, var elektroingenjör vid J.
• Han var anställd vid handelsflottan 1854–1856, lantmäteribiträde 1859–1860, nivellör vid Statens järnvägsbyggnader 1860–1872, stationsingenjör vid Bergslagsbanan 1872–1877, ingenjör vid Stockholms stads allmänna arbeten 1878, extra baningenjör vid Statens järnvägstrafik 1879 och baningenjör där från 1880.

Förberedelsen av sidan tog: 91,89 ms.