Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet NORDISKE

Definition av NORDISKE

1. böjningsform av nordisk

Exempel på hur man kan använda NORDISKE i en mening

• Hon gifte sig 1380, före 23 mars, med hertig Vratislav VII av Pommern (stupad 1394 eller 1395) och fick med honom sonen Bogislav (född omkring 1382, död 1459), mer känd som den nordiske unionskungen Erik av Pommern, och dottern Katarina (född omkring 1390, död 1426), gift med pfalzgreve Johan av Pfalz (född omkring 1383, död 1443).
• Sin äldsta dotter Blanka fick han bortgift med pfalzgreven Ludvig III, och efter att ha sänt några män till Norden för att undersöka de statsrättsliga förhållandena inom Kalmarunionen föreslog Henrik 1401 för regenten Margareta dels att hans dotter Filippa skulle gifta sig med den nordiske tronföljaren Erik, dels att hans son kronprins Henrik skulle gifta sig med Eriks syster Katarina.
• tå slaget stod wid Lützen emellan the Swenska och Kjeserliga, har wår store nordiske David, Konung Gustaf Adolph, högloflig i åminnelse, sielf med hög och klar röst sungit thenna Psalm för sina soldater och them til mestare i thenna stridene liksom inwigt med the sidsta orden: Oss signe GUD then Helge And ec.
• Den förste nordiske penitentiarien vars namn är känt är den 1263 som påvens nuntie nämnde Herman av Visby.
• Användning av en grovt tillhuggen stav som hjälpmedel vid skidåkning är känt sedan medelåldern och avbildas i Olaus Magnus verk Historien om de nordiske folk från 1555.
• Anna Birgitta Rooth menade att den nordiske guden Loke från början var en spindel, och hänvisade bland annat till hans dialektala namn "Locke" och Lockespindlar.
• Terkelsens tidning Nardus (med mottot: "Med det fulle evangeliet til de nordiske land") har en upplaga på 350 exemplar.
• Brage den gamle (isländska: Bragi hinn gamli), eller Brage Boddason, är den äldste nordiske skald varav det finns verk bevarade.
• Petersen blev filosofie doktor 1876, anställdes 1879 vid Museet for nordiske Oldsager, blev 1885 inspektör för minnesmärkens bevarande och 1892 direktör för Nationalmuseets nyare avdelningar.
• Avec un appendix sur les alternances vocaliques indo-européennes (1905) och Les formes sigmatiques du verbe latin et le problème du futur indo-européen (1921, båda i Videnskabernas Selskabs Skrifter); Vergleichende Grammatik der keltischen Sprachen I-II (1909-13); Russisk Grammatik (1916); Russisk Læsebog (1916); Et Blik paa Sprogvidenskabens Historie (1916); Sprogvidenskaben i det nittende Aarhundrede, Metoder og Resultater (1924, i Aage Friis: "Det nittende Aarhundrede, skildret af nordiske Videnskabsmænd").
• Bojesen grundade 1878 en konsthandel och ett konstförlag, vilket 1896 gick upp i Det nordiske Forlag, som i sin tur sammanslogs med det Gyldendalske.
• Han började med en inledning, Danmark og Norges indre historie under enevælden fra 1660 til 1720 (2 band, 1885–86), och därpå följde Danmark-Norges historie fra den store nordiske krigs slutning til rigernes adskillelse.
• Härtill slöt sig två universitetsprogram, Nogle Bemærkninger om Modersmaalet (1852) och Nogle Uddrag af Forelæsninger, vedkommende de nordiske Sprog (1861), båda skrivna med den största kärlek till ämnet, men tillika utmärkta av sorg över modersmålets vanrykt och oro för folkets framtid, varför han också varmt talar för en nära sammanslutning mellan Nordens folk och språk.
• Han sysslade tidigt med krigshistoriska studier, var 1900–1902 medarbetare i "Meddelelser fra Krigsarkiverne" (9 band) och 1899–1910 i "Bidrag til den store nordiske Krigs Historie" (4 band) samt var 1901–1906 detta arbetes egentlige ledare.
• Många av hans skrifter behandlar den svensk-norska unionens historia: Breve fra grev Hans Henrik von Essen til kronprins Carl Johan (1867), Bidrag til Norges og Sveriges historie 1812–16 (1869), Grev Sandels’ statholderskab 1818–27 (1873), Grev von Platens statholderskab 1827–29 (1875), Aktmæssige bidrag til Sveriges politiske historie 1812–13 (1876), Aktmæssige bidrag til de nordiske rigers politiske historie i 1813 og 1814 (1877), Det norske og svenske kongehus fra 1818 (1883), Bidrag til Norges historie i 1814 (I–II, 1882–1886), Det første overordentlige Storting (samma år), Stormagternes forhold til Norge og Sverige 1815–19 (1886), Kielerfreden (samma år), Norges historie efter 1814 (behandlar tiden fram till 1837), I–III (1882–1892), Fra Kiel til Moss (1894), Der Vertrag von Moss vom 14 august 1814 und die schwedisch-norwegische Union (1895), de viktiga, ur utländska arkiv hämtade samlingarna Aktstykker vedkommende konventionen i Moss (1894) och Aktstykker vedkommende stormagternes mission til Kjøbenhavn og Christiania 1814, I–II (1895–1897), supplerad med Diplomatiske aktstykker fra 1814 (i "Historiske samlinger", III, 1909) samt Bodøsagen.

Förberedelsen av sidan tog: 269,17 ms.